Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wernstedt, Melchior - 1. Versteegh, Arend - 2. Versteegh, Gerard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Versteegh
276
Versteegh
Melchior Wernstedt.
Bror till W. 2. — Efter studier vid
läroverket i Strängnäs genomgick W.
1903—06 Örebro tekn. elementarskola
och 1906—09 Chalmers tekn.
läroanstalt i Göteborg, där han sistn. år
utexaminerades från fackavd. för
husbyggnad. Åren 1909—10 studerade
han vid Konstakad. i Stockholm. W.
gjorde studieresor till bl. a. Tyskland,
Frankrike, Italien, Spanien och
Nordafrika 1913—16 samt U. S. A. 1927
och 1946. Ären 1916—21 samarbetade
han med Ragnar Östberg vid
uppförandet och inredningen av Stadshuset i
Stockholm; bl. a. bidrog W. till
inredningen med ritningar till möbler och
armatur. För utländsk publik har W.
lämnat en redogörelse för Stadshusets
arkitektur i uppsatsen ”The
Stockholm City Hall” i den engelska
tidskr. The Studio (1925). Är 1921
förordnades W. som tjänstgörande
arkitekt utom stat i Byggnadsstyr. och
1923 utnämndes han till prof, i
bygg-nadslära och ornamentsritning
(sedan 1946 prof, i arkitektur) vid
Chalmers tekn. högskola. Från den sistn.
befattningen avgick han 1951 med
pension. W. har uppgjort ritningar
till flera industribyggnader, bl. a.
vid gruvanläggningar i Riddarhyttan
i Västmanland och Långbanshyttan i
Värmland. Han har även utfört
restaurering av Mauritzbergs gård i
Östergötland, Skottorps slott i Halland,
Hällekis slott i Västergötl. samt av
flera kyrkor, bl. a. i Ramdala och
Kyrkhult i Blekinge, i Skederid och
Hässleby i Småland samt i Nödinge
i Västergötl. Vidare har han
uppgjort ritningar till kyrkogårdar bl. a.
i Rimbo och Knutby i Uppland samt
i Norrtälje och till begravningskapell
och klockstapel i Hultsfred i
Småland. W. har uppfört ett flertal
byggnader i Göteborg, bl. a.
Lill-hagens sjukhus, nybyggnader till
olika institutioner vid Chalmers tekn.
högskola, kårhus vid samma högskola
samt byggnader till Svenska
textil-forskningsinst., Statens
skeppsprov-ningsanstalt och Svenska inst. för
kon-serveringsforskning. Han har vidare
inlämnat ett prisbelönt
tävlingsförslag till Götaplatsen i Göteborg. Även
i andra arkitekttävlingar har W.
hemfört pris, bl. a. rörande
folkskolebygg-nader och församlingshem samt
byggnader på Skeppsholmen för flottan. W.
var led. av byggnadskommittén för
stadsteatern i Göteborg och 1925—53
led. av styr, för Röhsska konstslö
jds-mus. i samma stad. W. har
medarbetat med uppsatser rörande
arkitekturproblem i facktidskr. och
dagspressen. — Gift 1918 med
friherrinnan Margareta Charlotta Funck.
U. B.
1. Versteegh, Arend Nicolaus,
industriman, f. 19 sept. 1849 i Edam,
Holland, f 24 juni 1931 i Stockholm.
Föräldrar: borgmästaren Gerardus
Johannes V. och Hermina Clasina van
Zanen Tengs. — V. tillhörde en
förmögen holländsk köpmanssläkt, som bl. a.
sysslat med trävaruaffärer. Han kom
till Sverige i början av 1870-talet och
fick anställning hos sin äldste broder
Fritz V., som bodde i Härnösand och
bl. a. anlagt Sandvikens lastageplats
oeh ångsåg i Ädalen. Eftei- att under
några år ha samlat erfarenheter i
trä-varubranschen och lärt sig sv. språket,
Arend Versteegh.
återvände V. till Holland. I Sverige
rådde under denna tid utpräglad brist
på kontanta medel orsakad av
restriktiv kreditgivningspolitik från
Riksbankens sida. V. lånade nu av en
släkting en större penningsumma—något
eller några hundratusental floriner —
begav sig åter till Sverige och
investerade sitt kapital i några av
industriföretagen i Ädalen samt förvärvade
samtidigt betydande skogsområden i
Norrland. Är 1883 inköpte han
Härnö
sands ångsåg. Tills, med sin yngre
broder Jacob förvärvade V. 1899
aktiemajoriteten i Graningeverken, som
sedan blev kärnan i hans
industriföretag. Han var ordf, i dess styr. 1900—
30 och skötte från 1906 även verkets
försäljningar. Bruksrörelsen vid
Graningeverken omlades under V:s
ledning till träförädlingsindustri.
Fördenskull utbyggdes de industriella
anläggningarna, ett kraftverk anlades
vid Forsse och skogsvården
förbättrades. Graningeverken utvecklades på så
sätt till ett av laiidets mest betydande
industriföretag på sitt område. V.
förvärvade även stora aktieposter i
Sandvikens cellulosaab. oeh Utansjö
sulfitab., i vilka bolags styr, han
blev ordf. Är 1914 sålde han
Härnösands ångsåg. — V. var från 1899
bosatt i Stockholm. Hans insatser för den
norrländska trävaruindustrins
utveckling voro betydande, oeh han kan
räknas till en av denna industris
förgrundsgestalter. I Ludvig Nordströms
novellsamling ”Herrar” torde bl. a.
bröderna V:s roll i Ådalsindustrins
brytningsskede under 1870—80-talen
ha blivit föremål för en romantiserad
skildring. —■ Gift 1883 med Hildur
Augusta Catharina Floderus. K.
2. Versteegh, G er ar d Axel
Johannes, industriman, f. 27 nov. 1890 i
Säbrå skn, Ångermanland. Son till
V. 1. —■ V. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1909 och ägnade sig sedan
åt affärsverksamhet. Han blev
underlöjtnant i Kronprinsens husarreg:s
reserv 1913 och löjtnant 1918 samt
lämnade militärtjänsten 1920. Efter
att ha varit delägare i agenturfirman
Barkman & Versteegh var V. åren
1924—32 verkst. dir. för
Marma-Lång-rörs ab., Marma sågverks ab. och
Sulfitab. Ljusnan, åren 1926—32
därjämte för ab. Ungers industriab. I
samtliga dessa bolag var
Skandinaviska kreditab. huvudintressent. V.
blev 1930 styr.-led. i Graningeverkens
ab. med dotterföretag, vilket han
även varit åren 1920—21, och blev
företagets verkst. dir. 1932. Efter
faderns bortgång 1931 var V.
självskriven som ledare för Graningeverken och
till dem anslutna företag. —■ V. har
varit en synnerligen framgångsrik
affärsman, som särskilt under de goda
konjunkturerna efter andra
världskriget gjort stora vinster på
exportmarknaderna. Hans intresse för en
räntablare utvinning av
skogsprodukterna har också lett till tekniska
förbättringar av driften, bl. a. införande
av den med hans stöd
utexperimente-rade tryckimpregneringen, som
möjliggjort användning av granvirke till
slipers och ledningsstolpar. Ett med
Graningeverken samverkande företag,
Wenerns impregneringsab., har spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
