- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
281

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wessel, Jessie - Wessén, Elias - 1. Wesslau, Hans Hemming

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wessén

281

Wesslau

Jessie Wessel.

der Josefstadt i Wien 1925 hemförde
W. vackra segrar som Titania i
Shake-speares ”En midsommarnattsdröm”
och Nelly i J. Sarments ”Skuggorna”.
Hennes tolkning av den sistn. rollen
var enligt den allmänna meningen en
skapelse av verklig rang. — Som
filmskådespelerska framträdde W. i bl. a.
”Thora van Deken” och ”Vallfarten
till Kevlaar”. — Gift 1928 med
direktören Fritz H. Eriksson (bd 2 s. 449).

A. L.

Wessén, Elias Gustaf Adolf,
språkman, f. 15 april 1889 i Linderås
skn, Jönköp. län. Föräldrar:
kyrkoherden Carl Gustaf W. oeh Lydia
Dorotea Matilda Sehmann. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1906 blev
W. i Uppsala fil. kand. 1909 och fil.
lic. 1913. Han disputerade 1914 för
fil. drsgrad; 1914—15 var han ordf,
för Uppsala studentkår. W. har
innehaft förordnanden som docent i
nordiska språk vid Uppsala univ. 1914—
17 och 1921—28. Åren 1916—21 var
han lektor i modersmålet och filosofi
i Linköping, 1921—28 i modersmålet

Elias Wessén.

vid Uppsala folkskoleseminarium;
han var tf. lärare i nordiska språk
vid Stockholms högskola 1924—28.
Åren 1917—41 föreläste W. varje är
i sv. språket vid Oslo univ. År 1928
utnämndes han till prof, i nordiska
språk vid Stockholms högskola. Han
är sedan 1935 led. av Vitt. akad. samt
sedan 1944 av Gustav Adolfsakad. för
folklivsforskning. Efter Tor Andræ
invaldes W. 1947 i Sv. akad. W. är
medl. av arbetsutskottet i Nämnden
för sv. språkvård sedan 1944 samt
ordf, i Modersmålslärarnas fören.
och Vitterhetssamfundet. — Ur W:s
vetenskapliga produktion, som t. o. m.
1948 finnes redovisad i en bibliografi
(1949) samt t. o. m. 1953 i
”Festskrift till E. W. 15 april 1954”, må
följ. ex. ges: ”Zur Geschichte der
ger-manischen n-Deklination” (drsavh.
1914), ”Lärobok i sv. språket” (1919,
2:a uppl. 1946), ”Norsk-sv. ordlista”
(1925, 6:e uppl. 1951), ”Nordiska
namnstudier” (1927), ”Våra ord,
deras uttal och ursprung” (1932, tills,
med L. Levander), ”Våra folkmål”
(1935, 4:e uppl. 1954), ”De nordiska
språken” (1941, 4:e uppl. 1954) samt
”Sv. språkhistoria” (1—2, 1941—43,
3:e uppl. 1951). Bland W:s arbeten
inom nordisk religions- och
kulturhistoria märkas ”Studier till
Sveriges hedna mytologi och fornhistoria”
(1924), ”Sv. växtnamn från
1500-talet” (1924) och ”Medeltida
urkunder rörande Stora Kopparberget”
(1947). W. utgav 1952 ”Revelationes
S. Birgittæ e codice membr. fol. 21
Bibi. Universitatis Lundensis”
(Cor-pus codicum Suecicorum medii ævi.
Vol. 13). Han har även tolkat och
kommenterat de sv.
landskapslagarna, ”Sv. landskapslagar” (1—5, 1933
—46, tills, med Å. Holmbäck), och
utgivit ”Lex Gotlandiæ” (Corpus
codicum Suecicorum medii ævi, 5,1945),
”Lex Sudermanniæ” (i samma serie,
9, 1948) och ”Lex Vestro-Gothica
vetustior (Äldre Västgötalagen)” (i
samma serie, 12, 1950). W. är en
framstående runolog. Han har
granskat och tolkat sv. runstenar,
redovisade i ”Södermanlands runinskrifter”
(1932—36), ”Upplands
runinskrifter” (1940—53, tills, med Sven B. F.
Jansson) samt ”Den gotländska
run-kalendern 1328” (1939, tills, med N.
Lithberg). W. har även nedlagt ett
intresserat arbete på frågor rörande
nordisk språkvård (bl. a. ”Tradition
och förnyelse inom språket”, 1953),
och har skrivit artiklar och
recensioner i en stor mängd tidskr. samt
medarbetat i uppslagsböcker; han är
sedan 1936 medred. i Arkiv för nordisk
filologi. På 65-årsdagen 1954
hyllades W. med ovannämnda festskrift,
i vilken ledande filologer från hela

Norden medverkade. — Gift 1) 1919
—40 med Borghild Hansen; 2) 1942
med fil. dr Märta Elisabeth Ahlberg,
som är föreståndare för Sv. akad:s
Nobelbibl. O. W—n, S. J.

1. Wesslau, Hans Hemming,
industripionjär, f. 20 okt. 1807 i
Uddevalla, t 22 jan. 1884 i Göteborg.
Föräldrar: handelsmannen Christian
W. och Sara Britta Bodell. — W. fick
sin uppfostran vid Gustavsbergs
barnhus ocli kom i fjortonårsåldern till
Göteborg, där han som affärsbiträde
började sin merkantila bana. Omkring
1830 grundade han egen firma i
Örebro, i vilken stad han bl. a. fungerade
som ombud för den nyinrättade
diligensförbindelsen mellan Stockholm
och Göteborg. Efter någon tid
flyttade han tillbaka till sistnämnda stad,
av vars handelssocietet han 1837 blev
medl. Den affärsverksamhet han
bedrev i garn, kläde etc. växte snabbt

Hans Hemming Wesslau.

och skaffade honom en god ekonomisk
ställning. Han beslutade då att pröva
sina krafter även som industriidkare.
År 1840 startade han ett mindre
dräll-och jacquardväveri, vars produkter
framgångsrikt upptogo tävlan med
importvarorna i branschen och 1847
erhöllo ett hedrande erkännande vid
nämnda års exposition av slöjdalster.
För att möjliggöra utvidgning av
driften inköpte W. 1846 egendomen
Almedahl vid Mölndalsån, där
tidigare färgeriverksamhet bedrivits av
en tysk, som gått i konkurs. Det nya
företaget började sin verksamhet 1848
och var landets första mekaniska
linspinneri oeh linneväveri, kombinerat
med färgeri oeh blekeri. Rörelsen
sysselsatte efter två år ett åttiotal
arbetare och gick under 1850-talet
ytterligare framåt tack vare då rådande
goda avsättningsmöjligheter. Dessa
kulminerade i samband med
Krim-kriget, som inledde den första
indu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free