Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westerberg, Stig - Westerberg, släkt - Westerblad, Carl August - Westerborn, Anders - Westerdahl, Fanny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westerberg
290
Westerdahl
Lindstipendium till Frankrike,
Italien, Schweiz och Förenta staterna
och fördjupade sin dirigentutbildning
bl. a. för Paul Kletzki. W. var 1947
—48 kapellmästare vid Oscarsteatern
i Stockholm, där han också
anordnade symfonimatinéer. Ären 1949—
53 var han dirigent och konstnärlig
ledare för Gävleborgs läns
orkester-fören. och Gävle radioorkester,
varvid han särskilt vinnläde sig om att
framföra sv. verk. Sålunda
komponerade Hilding Rosenberg på W:s
initiativ symfoni nr 6 till
Gävleorkes-terns 40-årsjubileum 1952. Sedan 1953
är W. anställd som kapellmästare vid
K. teatern. W. har gästdirigerat vid
en rad konsertinstitutioner i Sverige,
Helsingfors, Oslo radio och
Köpenhamns tivoli. Han har också
framträtt som ackompanjatör åt ett
flertal sv. och utländska sångartister.
—■ Gift 1) 1941—50 med Margit
Ang-nér; 2) 1950 med operadansösen
Mary Grönroos. M. T.
Westerberg, bruksägarsläkt, vars
äldste med visshet kände stamfar,
borgmästaren i Norrköping Erik
Mattsson (f 1676), var bördig från
Vadstena. Bland hans söner, som
an-togo namnet W., märkes handlanden
i Norrköping Magnus W. (f. 1671,
t 1723), som 1699 gifte sig med Maria
Spalding (f. 1674, f 1764). Hon var
dotter till inflyttade skotten Jakob
Spalding (f. 1625, t 1676), en av
delägarna till det 1653 av Henrik de
Try (bd 2 s. 254) grundade Gusums
bruk i Ringarums skn, östergötl. län.
Fr. o. m. 1713 förvaltade Magnus W.,
jämte en svåger, detta bruk. Hans
ättlingar voro sedan i flera
generationer brukspatroner och delägare i
bruket, vilket 1812 helt övergick i
släktens ägo. —- Yngre söner till
Magnus W. voro brukspatronen på
Gusum Eric W. (f. 1704, t 1767) och
brukspatronen kommerserådtet Johan
W. (f. 1709, t 1774). Från en äldre
son till Magnus W., handlanden i
Norrköping Jacob W. (f. 1702, f
1769), härstamma släktens två
huvudgrenar. Hans äldre son, Eric
Jacobsson W. (f. 1742, t 1807),
upptogs av farbrodern, ovannämnde Eric
W., och efterträdde denne som
brukspatron på Gusum. Hans son och
efterträdare, Eric Wilhelm W. (f. 1773,
t 1825), blev far till brukspatronen
på Marmorbruket på Kolmärden Eric
W. (f. 1807, f 1866), vars son var
disponenten för Gusums bruks och
fabriks ab. Axel Wilhelm W. (f. 1834,
t 1912), och brukspatronen Frans
Edvard Theodor W. (f. 1818, f 1899).
Son till Axel Wilhelm W. var
disponenten för Gusums bruks och fabriks
ab. Erik Lage Axelsson W. (f. 1881,
f 1944). — Litt.: Karin Forsberg,
”Gusums bruks historia 1653—1953”
(1953).
Westerblad, C art August,
skolman, gymnastikhistoriker, f. 11 okt.
1873 i Tillberga skn, Västmanl. län.
Föräldrar: lantbruksinspektören
Salomon August W. och Carolina
Amalia Mathilda Grundal. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1892 studerade W.
vid Uppsala univ., där han blev fil.
kand. 1896, fil. lic. 1906 och fil. dr
1910 på avh. ”Baro et ses dérivés dans
les langues romanes”. W. har
tjänstgjort som lärare i Gävle 1903—04 och
Uppsala 1908—20, från 1910 som
adjunkt i modersmålet och tyska,
samt som lektor i samma ämnen i
Nyköping 1920—34. —- W. framstår
genom grundliga och omfattande
källforskningar rörande främst Pehr
Henrik Ling men även Hjalmar Ling som
den främste kännaren i vår tid av
dessa båda och deras insatser. Efter
ett par mindre arbeten, ”Pehr Henrik
Ling. En lefnadsteckning och några
synpunkter” (1904) och ”Ling. Hans
betydelse och hans verk” (1907; även
översatt till engelska och franska),
har han utgivit ett större verk, kallat
”Ling. Tidshistoriska
undersökningar”. Dess första del, ”Den Lingska
gymnastiken i dess upphofsmans
dagar”, utkom 1913, och andra delen,
”Personlig och allmän karakteristik
samt litterär analys”, 1916. Tredje
delen, dels ”Outgifna dramatiska
fragment . ..”, dels ”Outgifna dikter, bref,
anteckningar ..utgavs 1919—21,
och 1946 utkom en fjärde del, ”Den
svenska gymnastikens historiska
innebörd”, innehållande en källkritisk
undersökning samt några urkunder. En
femte del förelåg 1955 i manuskript.
Bland W:s övriga skrifter märkas
”Hjalmar Ling. Hans levnad och hans
betydelse. Några sidor ur ett
nationellt idésystems historia” (1939) och
”Lingforskning och lingkritik. Några
ord till försvar för historisk rättvisa”
(1946). W. har genom sin forskarflit
röjt upp i anekdotfloran om P. H.
Ling och, ehuru ej fackgymnast,
belyst dunkla delar av gymnastiken med
utgångspunkt från P. H. Lings
samtid, idéer och tankegångar. — Gift
1925 med Anna Holmblad. D. L—g
Westerborn, Anders, kirurg, f.
5 sept. 1888 i Bollnäs. Föräldrar:
lantbrukaren Olof Persson och
Kristina Andersson. —• W. blev student i
Lund 1911, med. kand, i Uppsala
1916, med. lic. i Stockholm 1920 och
med. dr i Uppsala 1928. Han var
docent i kirurgi och bitr, lärare i detta
ämne i Uppsala 1928—31 och
samtidigt tf. prof, en kort tid 1930. Efter
olika förordnanden var han amanuens
vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
1923—28, underkirurg där 1928—31
Anders Westerborn.
och lasarettsläkare i Varberg 1931—
39. Sedan sistn. år är W. överläkare,
från 1951 med prof:s titel, vid
kirurgiska avd. II på Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg och sedan 1952 är han
därjämte prof, i kirurgi vid
Göteborgs univ. Han blev led. av
organisationskommittén för dåv.
Medicinska högskolan 1948 och av
Statens medicinska forskningsråd 1949
samt invaldes i Vet. o. vitt. samh.
1948. Åren 1951—53 var han
president i Nordisk kirurgisk fören. och
1952 ordf, i Sv. kirurgisk fören. I
studiesyfte har han besökt kirurgiska
kliniker i Tyskland, Österrike,
Frankrike, England och (1947) Förenta
staterna. —• W. specialiserade sig tidigt
på kirurgi och har sedan länge
anseende som en av landets skickligaste
fackmän på sitt område. Han har i
sin drsavh. (1928) behandlat
bäckenbrott och bäckenluxationer samt
utgivit ett hundratal arbeten inom
skilda avsnitt av kirurgin; däribland
flera om den intravenösa narkosen,
som han införde i vårt land redan
1932. — W. tillhörde som högerman
stadsfullmäktige i Varberg 1935—39
och är nämndeman i Göteborg sedan
1948 samt stadsfullmäktig där sedan
1950. — Gift 1922 med Ellen (Ella)
Johanna Mårtensson. S. L.
Westerdahl, Fan ny Amalia,
skådespelerska, f. 21 febr. 1817 i
Stockholm, f 27 mars 1873 därstädes.
Föräldrar: konsertmästaren Carl Johan
W. och Brita Christina Roxell. — W.
ingick redan som barn vid K. teatern
och utförde vid tolv års ålder Julies
roll i Pujoux’ ”Den förtroliga
aftonmåltiden”. Hennes egentliga debut
ägde rum 1831, då hon spelade
Carolina i C. G. Etiennes och
Gaugiran-Nanteuils ”Baschan i Suresne”.
Under sin tjugusexåriga verksamhet vid
K. teatern vann W. sina ur
publiksynpunkt största framgångar inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
