Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wettergren, Ingeborg - 3. Wettergren, Erik - 1. Wettergren, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wettergren
315
Wettergren
artibus s. å. — Ogift, —■ Litt.: R.
Hoppe, ”1. W:s broderier”
(Konstrevy 1936). A. H—ek
3. Wettergren, Karl Erik
Wilhelm Fredrik, museiman, teaterman,
skådespelare, f. 16 april 1883 i
Arboga. Bror till W. 2. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1902 blev W. fil.
kand, i Uppsala 1908. Han blev
underlöjtnant i Första
livgrenadjär-reg:s reserv 1905 och löjtnant 1915.
Efter att ha varit amanuens vid Nat.
mus. 1909—11 inträdde W. sistn. år
som skådespelare i Intima teaterns
ensemble och stannade där två år.
Han återgick därefter till sin tjänst
vid Nat. mus., där han var intendent
1918—42, fr. o. m. 1920 som chef för
konsthantverksavd., med undantag
för åren 1928—34, då han var chef
för Dramatiska teatern. Åren 1942—
50 var W. överintendent och chef för
Nat. mus. Sedan 1950 är W.
rådgivare i konstnärliga och typografiska
frågor för Esseltekoncernen. — W.
gjorde redan i ungdomsåren en viktig
insats som sekr. för Sv. slöjdfören.
1913—18 och som red. för dess
tidskrift. Hans verksamhet inföll vid
fören :s genombrottstid, då ett
intimare samarbete mellan konstnärer
och industri etablerades. Som ordf,
för Slöjdfören. 1931—43 erhöll han
ytterligare tillfälle att arbeta för den
sv. bostadskulturens höjande.
Praktiskt arbete för sv. textilkonst har W.
nedlagt i det på hans initiativ bildade
Märta Måås-Fjetterström ab. (ordf,
sedan 1942) och Handarbetets vänner
med Licium och Sätergläntan (ordf,
sedan 1950). Även som museiman och
konstskribent kom W. att till en
början främst ägna sig åt
konsthantverket och bokkonsten. Som chef för Nat.
mus. höjde han museet till en dittills
oanad aktivitet. I det under det andra
världskriget delvis evakuerade museet
hölls under hans åttaåriga
överinten-dentur ej mindre än 130
utställningar, bl. a. epokutställniingar över sv.
konst från 1700-talet till våra dagar,
van Gogh, Konstskatter från Wien.
W. fick även leda museets nyhängning
efter kriget, utvidgade
depositions-avdelningen och arbetade för konstens
popularisering bl. a. även genom ökad
föreläsningsverksamhet, I
utarbetande av projekten för nya museer åt den
moderna konsten och åt
konsthantverket tog W. aktiv del. Som
konsthistoriker har W. skrivit
monografier över Reinhold Norstedt (1914)
och Georg von Rosen (1919), en
översikt över sv. konsthantverk ”L’art
déeoratif möderne en Suède” (1925,
även tysk och engelsk uppl.) samt
utfört en omarbetning av Carl G.
Lau-rins konsthistoria (1946). Han har
varit styr.-led. i ett flertal förening-
Erik Wettergren.
ar samt kommissarie’för ett stort
antal sv. utställningar i utlandet. Han
har visat ett levande intresse för sv.
kulturkontakter med utlandet, främst
de nordiska länderna, och var en av
stiftarna och länge styr.-led. resp,
ordf, i Skandinaviska museiförb.,
Nordiska konstförb., Sv. inst. för
kulturellt utbyte med utlandet och
Internationella museirådet. — Sedan
ungdomen har W. även varit livligt
intresserad av teater och efter sitt
gästspel vid Intima teatern ägnade
han sig åt dramatiskt
skriftstäl-larskap i form av recensioner och
essäer. Han var teaterrecensent i
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn.
1924—28, i Sydsv. Dagbladet 1934—
41, i Nya Dagligt Allehanda 1940—
41 och i Aftontidningen 1942—45.
W: s egenskaper som organisatör och
hans stora teaterintresse ledde till att
han 1928 utnämndes till chef för
Dramatiska teatern. Hans främsta
insats som teaterchef bestod i att han
framförde flera av den moderna
ame
rikanska och franska dramatikens
främsta verk. — En del av sina
tidigare recensioner av konst och teater
jämte resebrev har W. samlat i
boken ”Scenerier” (1927). Han var red.
för Sv. scenkonst och film 1938. —• W.
har genom sina representativa
egenskaper, sin arbetskapacitet och
organisationsförmåga spelat en markant
roll i svenskt kulturliv oeh svensk
kulturdebatt. I tal och skrift har han
utvecklat en spiritualitet av fransk
skolning. —■ W. blev fil. hedersdr 1950
vid Stockholms högskola. — Gift 1)
1908—24 med Ellen Nisser; 2) 1925
med hovsångerskan Gertrud Pålson
(bd 6 s. 183). R. S.,H. U.
1. Wettergren, Carl Bruno,
bokhandlare, f. 22 aug. 1854 i Göteborg,
f 20 maj 1922 därstädes. Föräldrar:
manufakturhandlaren Anton Julius W.
och Mathilda Sofia Lidbeck. — Efter
skolgång vid Schillerska
realgym-nasiet i Göteborg anställdes W. 1870
i Gumperts bokhandel, där han
stannade i tolv år och erhöll en god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
