Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Wicander, Carl August - Wichman, se även Wickman - Wichman, Isac Peter - Wickberg, David - Wickenberg, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wichman
331
Wickenberg
som rekreationsbostad för
statsministern. — W. författade sin släkts ocli
familjeföretagets historia,
”Wican-ders” (1—3, 1950—52). — Gift 1913
med Vera Georgierna Kosma från
Odessa. T. D.
Wichman, se även Wickman.
Wichman, Isac Peter,
sjökapten, f. 24 dec. 1793 i Göteborg, t 5
juli 1833 därstädes. Föräldrar:
handelsmannen Jacob W. och Juliana
Sofia Lundberg. — W. gick vid 11
års ålder till sjöss och tillbragte bl. a.
fem år i Förenta staterna. Ännu ej
27 år gammal återfinnes han 1820
som sjökapten i Göteborg och blev
1830 befälhavare på skeppet
”Hoppet”, ett av den göteborgska
handelsflottans större fartyg. Hans karriär
inföll under den ihållande ekonomiska
lågkonjunkturen efter
Napoleonkri-gen, som icke minst förlamade
Göteborgs sjöfart. I denna för sjöfolket
bekymmersamma tid tog W.
initiativet till bildandet av den första
sjö-mannasammanslutningen i Sverige,
Sjömannasällskapet i Göteborg, vars
dubbla syfte att höja sjömansyrket
genom utbildning och upplysning och
Isac Peter Wichman.
Målning av okänd konstnär.
att skapa säkrare förhållanden och
en tryggad ålderdom åt dess utövare
han framlade i ett framsynt och av
patos buret programtal vid
sällskapets första sammanträde den 7 mars
1831. — Gift med Benedicta
Elisabeth Keutel från Bergen. — Litt.:
K. Wichman, ”Isac Peter W. En
sjökapten i Majorna från Karl
Johans-tiden” (Unda Maris 1950). H. Wn
Wickberg, Karl David,
fräls-ningsofficer, f. 30 dec. 1869 i
Göteborg, f 29 nov. 1950 i Stockholm.
Föräldrar: arbetskarlen Daniel W. och
Brita Katarina Dahlgren. — Efter
avslutad folkskola var W. tapetserare
och dekoratör. Han genomgick Fräls-
David Wickberg.
ningsarméns krigsskola i Stockholm
1892, verkade som löjtnant vid
kårerna i Västervik, Jönköping och
Oskarshamn och var ledare för kårer i
Tranås 1893—94, Växjö 1894, Karlskrona
1895, Sundsvall 1896, Gävle 1897 och
Norrköping 1898 samt för
Stockholms första kår 1899 och var
di-striktsofficer i Visby 1900—01. Han
var divisionschef i Karlskrona 1901
—03, Luleå 1903—04, Jönköping
1904-—07, Stockholm 1910—11 och
1918—21 samt Uppsala 1911—12.
Han var assisterande chef för
Frälsningsarméns krigsskola 1915—17 och
kandidatsekr. 1918. W. hade
förordnande i England 1907, var chef för
Frälsningsarméns krigsskola i
Tyskland 1912—14 och Schweiz 1922—25
samt fältsekr. i Tyskland 1925—28.
Han verkade som territoriell ledare i
Danmark 1928—33, i Schweiz 1933—
41 och Italien 1933—38 samt
tjänstgjorde som ledare av verksamheten i
Sverige 1944—45. W. blev
överstelöjtnant 1921, överste 1926,
kommendörlöjtnant 1932 och kommendör 1935.
W. ledde framgångsrikt
Frälsningsarméns verksamhet i olika länder och
särskilt i utlandet utförde han en
pionjärgärning. Mest känd blev han
som förf, och kompositör till flera av
Frälsningsarméns oftast sjungna
väckelsesånger, framför allt ”Jag giver
mitt allt åt Jesus”. Dessa dikter ha
samlats i ”Sånger och dikter” (1945).
—■ Gift 1903 med Betty Lundblad.
G.W.
Wickenberg, Petter (P e r)
Gabriel, målare, f. 1 okt. 1812 i Malmö,
t 19 dec. 1846 i Pau, Frankrike.
Föräldrar: fanjunkaren Jonas W. och
Katharina Isberg. — W. gick i
apo-logistskolan i Malmö och erhöll
enskild undervisning i teckning. Han
hade redan utfört en del teckningar
och porträtt i olja av malmöbor, då
han 1831 begav sig till Stockholm för
att utbilda sig till konstnär. Där
tvingades han först under några år
att sälja sina små tavlor till
kläd-månglerskor för en spottstyver och att
kolorera gravyrer på beställning. Så
småningom vann han emellertid en
viss uppskattning bland
konstintresserade, oeh då han angreps av en
ögonsjukdom sattes han genom en
insamling i stånd att fara till Berlin 1836
för att söka bot. Följ, år fortsatte han
färden till Paris, där han snabbt vann
framgångar, vilka kulminerade på
salongerna 1841 och 1842. Kung Ludvig
Filip köpte ett större vinterstycke för
Luxembourgmuseet, och stora
guldmedaljen och Hederslegionen tillf öllo
W. Även från hemlandet fick han
motta hedersbevisningar. Han blev
bl. a. led. av Konstakad. 1842 och
erhöll ett resestipendium. Från Paris
hade W. 1839 gjort en resa till
Holland, och de följ, somrarna
tillbringade han i Dieppe och Trouville. Han
besökte också Bretagne och vistades
några veckor i England 1843.
ögonsjukdomen plågade honom alltjämt
och hindrade honom tidtals från att
arbeta, och nu tillstötte tuberkulos,
Per Wickenberg.
Målning (detalj) av Nils Andersson 1843
(Östergötlands museum, Linköping).
som tvingade honom att söka upp ett
mildare klimat. Han vistades ett år
på Rivieran, gjorde 1844 ett kort
besök i Paris men återvände söder ut
och slog sig ner i Pau, där hans bana
bröts när han var endast 34 är. —
Under akademitiden målade W. religiösa,
antika och fornnordiska ämnen (t. ex.
”Kung Rings död”, 1833, Nat. mus.).
Han kände sig likväl dragen till
landskapsbilden, där hans romantiska
och i grunden veka natur mera kom
till sin rätt. En utställning i
Stockholm 1833 av äldre holländsk konst
torde ha bidragit till hans inriktning
åt det hållet. Mästare som J. van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
