Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Widén, Johan - 1. Widén, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Widén
344
Widén
Johan Widén (1).
rar: kyrkoherden Anders W. och
Elisabeth Olin. — W. genomgick
Linköpings gymnasium, blev student i
Uppsala 1757, fil. mag. 1764,
prästvigdes 1765 och avlade pastoralex.
1775. Efter förordnanden bl. a. i östra
Skrukeby blev han komminister i
Söderköping 1771, kyrkoherde i
Västerlösa pastorat av Linköpings stift
1781 och prost 1789. —- W., som var
synnerligen uppslagsrik i
kyrkorätts-liga spörsmål och därtill väckt
uppmärksamhet genom ett projekt om en
prästerlig frikår under ryska kriget,
stod högt i gunst hos chefen för
ecklesiastikexpeditionen, biskop Wallquist,
vilken avsåg att göra honom till sin
närmaste man. Dessa planer
omintetgjordes emellertid, då Wallquist
eftei-Gustav III: s död avlägsnades från sitt
statsämbete. I harmen häröver
avsände W. ett anonymt brev till hertig
Karl, som beskylldes för att gå i adelns
ledband och trakta efter den unge
konungens liv. Sedan det uppdagats,
att W. författat brevet, blev han av
Svea hovrätt dömd till döden, vilket
straff dock av kunglig nåd
mildrades till avsättning och
landsförvisning. W. slog sig nu ned i
Köpenhamn, där han sysslade med
statsekonomiska studier. Sedan Gustav IV
Adolf 1796 övertagit regeringen, togs
W. åter till nåder oeh utnämndes 1798
till kyrkoherde i Örebro, där han följ,
år blev kontraktsprost. — W. utgav
flera skrifter i filosofiska,
ekonomiska och historiska ämnen. —• Gift
1) 1772 med Ingrid Ulrika
Nordstrand, f 1808; 2) 1809 med Helena
Maria Linde. S. Sw.
1. Widén, J o h a n, ämbetsman,
politiker, f. 16 febr. 1856 i Kumla,
f 22 jan. 1933 i Stockholm.
Föräldrar: hemmansägaren och
riksdagsmannen Erik Olsson i Sånnersta och
Maria Olsdotter. — Efter
mogenhetsex. i örebro 1874, hovrättsex. i
Uppsala 1880 och vederbörlig
tingsmeri-tering blev W. v. häradshövding 1883.
Han var auditör vid Södermanlands
reg. 1884—86, rådman i Nyköping
1885—86, länsnotarie i Södermani,
län 1885—96, landssekr. i samma län
1896—1906 och landshövding i Jämtl.
län 1906—23. Åren 1900—17 tillhörde
han Andra K. och var därunder led.
av konstitutionsutskottet vid första
urtiman 1905, av lagutskottet 1906—
13 (v. ordf. 1911, ordf. 1912—13)
samt av olika särskilda utskott, bl. a.
v. ordf, i sjölagsutskottet 1901 och
väglagsutskottet 1905. Vid
riksdagarna 1914—17 var han Andra K:s
talman. År 1920 var han led. av
kyrkomötet. —■ Då W. i slutet på 1880-talet
gjorde sin politiska debut intog han
liksom fadern en protektionistisk
ståndpunkt. Invald i Andra K.
inträdde han också i Lantmannapartiet,
ehuru han representerade en
stads-valkrets. Han deklarerade emellertid
sin hållning som moderat och
ådaga-lade snart en större reformvilja än
partiets flertal, särskilt på det
sociala området. Sålunda gick han emot
den Boströmska ministärens
strejk-lagsförslag men medverkade aktivt
till den nya sjölagstiftningen i syfte
att minska riskerna för sjömännens
liv och hälsa. Som led. av
löneregle-ringskommittén 1902—07 gjorde han
sig impopulär inom
ämbetsmanna-kretsar genom att eftersträva en
reglementerad arbetstid inom
ämbetsverken. Emellertid vann han inom
alla läger anseende för administrativ
kunnighet oeh juridisk skärpa, och i
aug. 1905 kallades han till statsråd
och chef för Civildep. i Lundebergska
ministären, en utnämning som dock
mottogs med kritiska kommentarer i
den konservativa pressen. W:s
kandidatur skall emellertid ha kraftigt
understötts av Lantmannapartiets
förtroenderåd, särskilt av den
inflytelserike P. Pehrson i Törneryd. Vid
ministärskiftet i nov. s. å. erbjöds W.
av Karl Staaff att kvarstå som
civilminister, men han avböjde. Som
avgjord motståndare till den
proportionella valmetoden understödde han
emellertid den Staaffska ministärens
försök till lösning av rösträttsfrågan
och utträdde nu även ur
Lantmanna-partiet. Sedan han i några år gått
som vilde, ingick han 1909 i Liberala
samlingspartiet, vars förtroenderåd
han tillhörde 1912—13. Följ, år
utträdde han dock ur partiet för att som
talman intaga en oberoende ställning.
Efter Swartzska ministärens avgång
hösten 1917 sökte W. i enlighet med
konungens uppdrag bilda en
koali-tionsministär, men dä det icke
lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
