Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wijk, Hilda - 3. Wijk, Olof - 4. Wijk, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wijk
364
Wijk
Hilda Wijk.
Målning (detalj) av C. Walsgaard 1848.
”riksdagens huldgudinna”. Hos
Brink-man sammanträffade hon 1834 med
Tegnér, till vilken hon snart kom i
ett varmt vänskapsförhållande. Även
Tegnér ägnade henne starkt
passionerade dikter (”Varningen”, ”1 Hilda
Wijks stambok”, båda 1838) oeh brev
oeh besökte henne åtskilliga gånger
på W:s idylliska lantställe Bokedal
vid Jonsered utanför Göteborg. W.,
som levde i ett lyckligt äktenskap,
besvarade icke skaldens passion men
blev jämte Martina von Schwerin hans
”biktmoder” och bevisade genom en
flitig brevväxling sin trofasta
vänskap. Många av W:s brev finnas
publicerade i nedan anförd litt. —
Gift 1832 med kommerserådet och
riksdagsmannen Olof W. (W. 1). —
Litt.: E. Wrangel, ”Den blåögda. Ur
H. W:s litterära minnen” (1908); F.
Böök, ”Esaias Tegnér” (1—2, 1946).
S. Sw.
3. Wijk, O l o f, köpman, politiker,
f. 21 juli 1833 i Göteborg, f 17 sept.
1901 därstädes. Son till W. 1 och W.
2. — Efter studier vid Göteborgs
real-gymnasium blev W. 1850 student i
Uppsala, där han avlade kameralex.
1851. Han tjänstgjorde därefter på
faderns kontor oeh övertog efter dennes
död 1856 ledningen av firman Olof W.
& Co. Han var led. av
stadsfullmäktige 1863—97 och ordf. 1888—97.
Led. av Andra K. 1867—90 tillhörde
han därunder konstitutionsutskottet
1870—71 oeh bevillningsutskottet
1873—80. Han blev v. talman 1875
och var talman 1880—90. Är 1866 var
han statsrevisor och 1876—82 led. av
tullkommittén. — W. gjorde sig
redan vid sin första riksdag bemärkt
för sin logiska argumentering och sin
klara och flytande talekonst. Ehuru
räknad till intelligensen omfattades
han med sympati även av Andra K:s
lantmannamajoritet, av vilken han
erhöll ord. utskottsplacering, som han
dock temporärt förlorade, då han vid
urtiman 1871 gått emot
Lantmanna-partiet och yrkat bifall till
regerings-förslaget i försvarsfrågan. I främsta
rummet intresserad för bank- och
be-villningsfrågor uppträdde han jämväl
som talesman för vidgad
religionsfrihet oeh för gift kvinnas äganderätt.
Även i handelspolitiskt hänseende
hyllade han liberala grundsatser. Under
sin talmanstid vann W. genom sin
flärdfrihet, sitt lugn och sitt mot alla
förbindliga sätt i osedvanlig grad
kammarledamöternas tillgivenhet. Med
sin god a ekonomiska ställning var han
också i stånd att utöva en storartad
gästfrihet. — Efter statsminister
Thyselius’ avgång 1884 uppmanades
W. av konungen att ställa sig i
spetsen för en ny ministär, vilket han dock
avböjde. Men han underlättade genom
sina insiktsfulla råd för
efterträdaren Themptander att genomföra den
partiella försvars- oeh
grundskattereformen. Bl. a. förstod W. att genom
Olof Wijk (3).
sitt förord för Liss Olof Larsson till
v. talmansposten omstämma denne
tidigare ivrige oppositionsman. — W.
blev 1878 led. av Vet. o. vitt, samh.,
inom vilket han en lång följd av år
beklädde posten som kassör och 1897
utsågs till hedersled. Han upphöjdes
1890 i adligt stånd och blev 1900 fil.
hedersdr vid Uppsala univ. Som v.
ordf, i Göteborgs högskolas styr,
befrämjade han även genom flera
donationer den vetenskapliga forskningen.
— Gift 1870 med Caroline W., f.
Dick-son (W. 6). S. Sw.
4. Wijk, Erik, köpman,
kommunalman, politiker, f. 1 mars 1836 i
Göteborg, t 21 mars 1910 i Stockholm.
Bror till W. 3. — W. anställdes 1855
på faderns kontor och var 1860—95
delägare i firman Olof W. & Co. Han
var stadsfullmäktig 1882—1910, ordf,
i styr, för Utskänkningsab. från 1873
och i styr, för vattenverket från
1889. Åren 1894—1905 var han led. av
Andra K., från första urtiman 1905
till 1910 led. av Första K. — W., som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
