- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
366

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Wijk, Hjalmar - 9. Wijk, Erik - Wijkander, se även Wicander, Wikander - Wijkander, släkt - 1. Wijkander, Carl Oscar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wijk

366

Wijkander

råde som mecenat och idégivare. Han
har varit ordf, i styr, för Röhsska
konstslöj dmuseet sedan 1913, led. av
styr, för Lindbergska fonden för
Göteborgs förskönande och av styr, för
Göteborgs botaniska trädgård sedan
dess tillkomst, samt led. i styr, för
Göteborgs museum, orkesterfören.
och högskola. W. har gjort
donationer för kulturella ändamål. Han blev
1925 led. av Vet. o. vitt. samh. •—
Ogift. S. Sw.

9. Wijk, Erik Bertilsson, redare,
f. 29 juni 1906 i Göteborg.
Föräldrar: direktören, jur. dr Bertil W. och
Sigrid Carlson. Sonson till W. 5. —
Efter studentex. vid Lundsbergs skola
1925 och ex. vid Göteborgs
handelsinstitut 1927 bedrev W.
affärsprak-tik i England och Frankrike, bl. a.
hos Sv. kullagerfabrikens dotterbolag
i Paris. Åren 1930—32 var han chef
för ab. Sv. telegrambyrån i Göteborg
och 1933—46 verkst. dir. i ab.
Nordisk resebureau där. Han blev v.
verkst. dir. i Sv. Amerika Linien,
Göteborg, 1944 och är sedan 1950
rederiets verkst. dir.; detta omfattar
efter en bolagsfusion 1946 även det
tidigare fristående ab. Sv. Amerika
Mexiko Linien. W. är därjämte
styr.-led. i bl. a. Ångfartygsab. Tirfing,
Rederiab. Sv. Lloyd, Försäkringsab.
Atlantica, Eriksbergs mekaniska
verkstads ab., Scandinavian Airlines
System (SAS) m. fl. — Gift 1) 1930—

Erik Wijk.

49 med Kerstin Danida Broström;
2) 1952 med Margaret
Hutchinson-Kay. S. Sw.

Wijkander, se även Wicander,
Wi-kander.

Wijkander, släkt, härstammande
från byn Alsvik på ön Yxlan i Blidö
skn, Stockholms län. Släktnamnet
W. antogs efter födelseorten av
kyrkoherden i Skeppsholms förs, i
Stockholm, sedermera i Västra Ryd och

Stockholms-Näs i Uppsala län,
hovpredikanten Anders W. (f. 1779, f
1834). Bland hans söner märkas
författaren, hovintendenten Carl Oscar
W. (W. 1) och generalmajoren
Anders Laurentius Theodor W. (f. 1821,
f 1885). Barn till denne voro a) prof.
August W. (W. 2), far till
försäk-ringsdir. Anders Emil Theodor W. (f.
1880, f 1948), b) justitierådet Carl
Rutger Theodor W. (f. 1850, f 1925),
c) föreståndarinnan vid Göteborgs nya
elementarläroverk för flickor (1883—
88) och för egen flickskola i Göteborg
(1888—1906) Anna Sofia
Margaretha W. (f. 1852, -f 1941), d)
översten Rutger W. (W. 3) och e)
disponenten Berndt W. (W. 4), far till
disponenten Evert W. (W. 5) och
bruksdisponenten Rutger Theodoi- W. (f.
1900).

1. Wijkander, CarlOscar,
dramatisk författare, teaterman, f. 7 maj
1826 i Stockholm, f 20 jan. 1899 i
Hälsingborg. Föräldrar: kyrkoherden
och hovpredikanten Anders W. och
Eva Margaretha Widegren. — W.
blev student i Uppsala 1844 och
bedrev under de närmast följ, åren
litterära studier, vilka dock avbrötos då
han 1848 ingick som frivillig i danska
hären, där han tjänstgjorde under
fälttåget mot tyskarna. Efter
återkomsten till Sverige slog han efter
avlagd kansliex. in på
ämbetsmannabanan och var under åren 1855—56
tulldistriktssekr. i Göteborg. År 1863
blev han litterär rådgivare vid
Dramatiska teatern. Som sådan fick han
på våren 1870 mottaga Strindbergs
ungdomsdrama ”1 Rom”. Han
tjänstgjorde även vid många tillfällen som
regissör vid teatern. År 1878
utnämndes han till de k. teatrarnas sekr. och
ombudsman. Titel av hovintendent
erhöll han 1876. Sina teaterbefattningar
lämnade han 1881
(intendentbefattningen 1878). Sina senare år ägnade
han helt åt litterär verksamhet. År
1891 överflyttade han till
Hälsingborg, där han var bosatt till sin död.
— Sin ställning i det samtida
teaterlivet uppnådde W. som dramatisk
förf. Hans första arbete, skådespelet
”Lucidor” (1884), har Lasse Lucidor
till huvudperson men saknar
verklighetsunderlag. Den ofrälse skalden
älskar en adelsflicka, Margaretha
Sjöblad, och blir på grund härav utsatt
för smädelser och ringaktning samt
till slut kastad i fängelse. Att
stycket uppfattades som ett angrepp på
ståndsfördomarna bidrog väsentligt
till dess popularitet. Det spelades
länge, särskilt i landsorten, och då
Strindberg år 1869 ville bli
skådespelare föreslog han Lucidor som
debutroll. W:s nästa verk,
”Amaranther-orden” (1864), behandlar drottning

Kristina och är förlagt till tiden
strax före hennes tronavsägelse;
stycket har karakteriserats som ”en naiv
exponent för tidens historiska
fäsör-dramatik” (Bo Bergman). År 1870
följde ett nytt historiskt skådespel
med Gustav III som huvudperson,

Carl Oscar Wijkander.

”En konung”, som prisbelönades av
Sv. akad. — Under sina senare år
övergick W. till att under påverkan
från Ibsen skriva skådespel i den
moderna verklighetsskildrande stilen.
Denna för honom nya genre lyckades
han emellertid aldrig lära sig att
bemästra, och hans upprepade försök
ledde blott till en serie misslyckanden.
De skådespel hari skrev och fick
framförda (”Svart i rött”, 1876, ”Berta
Malm”, 1883, ”Medborgerligt
förtroende”, s. å., ”Fru Madeleine Bunge”,
1886) gjorde alla mer eller mindre
hjälplöst fiasko. — W. var ävenledes
flitigt verksam som översättare av
utländska stycken till bruk för den
k. scenen. Bland hans över hundra
övers, märkas Schillers ”Fiesco”,
Sar-dous ”Allt för fosterlandet” och
”Onkel Sam”, Dumas d. y:s ”Falska
juveler”, Molbechs ”Ambrosius” och
von Königswinters ”Sie hat ihr Herz
entdeckt”, en liten älskvärd
enakts-komedi som blev ofantligt populär. —
Av samtida uttalanden att döma var
W. en intresserad och uppskattad
deltagare i Stockholms litterära
sällskapsliv. Han syntes också någon gång
i Karl XV: s omgivning, ehuru han
aldrig kom på mera förtrolig fot med
konungen. Som tjänsteman berättas W.
ha varit välvillig men tämligen lat,
och enligt traditionen tillbragte han
en god del av sin tid på teaterkansliet
med att spela piquet med Daniel
Hwas-ser. W:s memoarer, ”Ur minnet och
dagboken” (1882) innehålla
värdefulla interiörer från arbetet vid den
k. scenen och ställa flera av de där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free