Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilhelmson, Carl - Wilhelmsson, Walfrid - Willerding, Theodor - Willers, Uno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wilhelmsson
386
Willers
förändras. Han koncentrerar sig mer
än tidigare på de rent formella
problemen och mister intresset för sina
modellers psykologi. Han ger sina
tavlor en starkare koloristisk
solmättnad och fläckmanéret blir mer
påtagligt. Han håller visserligen fast
vid sin gamla motivkrets men han
behandlar människorna mest som
måleriska objekt och de ha mist något
av sin värdighet. Han utför också en
serie mycket vackra, staffagelösa
landskap (”Bögeviksvägen”, 1919,
Nat. mus). Under spanienresan, som
var en vändpunkt för denna
stilutveckling, fann han ett pittoreskt och
färgstarkt stoff (”Zigenarmadonna”,
1910). Till det konstnärligt
fullviktiga från W: s sista tid höra även den
långa raden av akvareller och
teckningar samt de små dukarna från
Cornwall 1924—25. — W. var också
en utmärkt porträttmålare. Liksom
tidigare bl. a. Zorn och Carl Larsson
fick han det hedrande uppdraget att
utföra ett självporträtt för
Uffizier-nas i Florens stora
självporträttsamling. Huvudverk på detta område är
även den svit han utförde av de fyra
konstnärskamraterna Prins Eugen,
Nils Kreuger, Carl Eldh och
Christian Eriksson 1924. — W:s stil med
dess klara ytmässiga disponering
gjorde honom även lämpad för
monumentalmåleri. Jämte Carl Larsson
och Georg Pauli är han den i
90-tals-generationen på detta område mest
verksamme. Hans första uppdrag blev
en stor väggmålning för Göteborgs
stadsbibliotek (olja på duk, 1901)
med motivet ”bildningens prästinnor
i antikiserande dräkter möter det
svenska folket i en skogsbacke”, ett
utslag av den samtida
bildningskul-ten och Ellen Key-idealismen. Kring
en utblick i mitten mot en insjö
teckna sig statuariska människor och
raka tallstammar. Stilen ger
reminiscenser från Puvis de Chavannes
ideala monumentalmåleri från
Pan-theon i Paris. Nästa uppdrag blev
utsmyckningen för fondväggen i
expe-ditionssalen i Centralposthuset i
Stockholm (1907). Även denna
målning är utförd i olja på duk och
motivet är hämtat från Skeppsbrokajen
i Stockholm med lastning av post
från Finlandsbåtarna. Med sin goda
anpassning till miljön är detta verk
W:s bäst lösta monumentalverk. Sitt
enda uppdrag i al frescoteknik fick
W. utföra för Länsstyrelsens
sessionssal i Göteborg (1927). Det
omfattar tre väggfält: ”Fiske”,
”Sten-huggeri” och ”Jordbruk”. — Som
grafiker utförde W. fr. o. m. 1918 ett
fyrtiotal etsningar samt år 1900 en
enda färglitografi utgiven av
Föreningen för grafisk konst. — Som
lä
rare var W. diskret och odogmatisk,
sökte aldrig påverka sina elever utan
respekterade vars och ens
individualitet. Han kunde kanske te sig torr och
ganska färglös men genom sina
moraliska kvaliteter och genom sitt
gedigna på klarhet oeh disciplin
baserade konstnärskap var han en av de
få som respekterades både av den
äldre konservativa generationen oeh
av den yngre radikala. Ett mycket
stort antal senare uppmärksammade
konstnärer har utgått ur hans skolor.
Som konstnär räknar man nu W.
jämte Aguéli och Osslund som det
centrala namnet i den
mellangenera-tion som överbryggar klyftan mellan
Konstnärsförbundet och den
modernistiska genombrottsfalangen ”1909
års män”. Hans konst med dess fina
estetiska kvaliteter är fortfarande
högst aktuell, detta i långt högre
grad än flertalets av
Konstnärsförbundets män. — Gift 1901 med
konst-närinnan Albertina (Berta) W. f.
Kerfstedt, som var känd som
por-trättminiatyrist och som utgivare av
en minnesbok ”Mitt liv i miniatyr”
(1944). — Litt.: Axel L. Romdahl,
”C. W.” (1938); S. Rönnow, ”C. W:s
folklivsskildringar” (1928); E.
Wallenquist, ”C. W.” (i Konstrevy 1934).
R. S.
Wilhelmsson, Gustaf W al fr id,
boktryckare, f. 6 nov. 1860 i Eds skn,
Älvsb. län, f 2 maj 1939 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden William
Luttropp och Maja Lena Petersdotter. —
W. kom vid femton års ålder i
tryckerilära i Fredrikshald, blev faktor
där 1879, arbetade i Drammen 1881—■
83 och var faktor hos Almquist &
Wiksell i Uppsala 1883—86. Efter en
studieresa i Belgien, England,
Frankrike och Tyskland arbetade han hos
Norstedt & Söner 1886—88 och
grundade sistn. år eget tryckeri i
Stockholm. Tidigt intresserad för
arbetarrörelsen bildade W. 1885 Uppsala
typografiska fören. och satt i Sv.
typo-grafförb:s styr. 1886—90. Åren 1888
—89 var han red. för Sv.
typograf-tidn. Han var ombud för Uppsala på
Socialdemokratiska arbetarepartiets
konstituerande kongress 1889 och
kandiderade för partiet vid
andra-kammarvalet i Stockholm 1890. På
hans officin trycktes det mesta av den
tidiga arbetarrörelsens tryck.
Konkurrentföretaget Arbetarnes tryckeri
och flera arbetartidningar startade
på W:s kredit. Fredssaken låg W.
varmt om hjärtat och han utgav
fredsrörelsens främsta skrifter, bl. a. K. P.
Arnoldsons ”Seklernas hopp”. På sin
känsla för det fria ordet och över
huvud sin idealitet förlorade W. stora
summor. Han var initiativtagare till
och från 1905 ordf, i Stockholms
bok
tryckareklubb samt 1907 ordf, i den
s. å. startade Stockholms
boktryckares diskussionsklubb (senare
Stockholms boktryckarefören.). Hans eget
tryckeri anslöts senare till ab.
Sam-organisation oeh fick intimt
samarbete med Arbetarpressens förlags
ab. — Gift 1890 med Anna Maria
Elisabet Bergqvist. T. N.
Willerding, T h eo dor James,
affärsman, f. 28 mars 1854 i Göteborg,
t 2 juli 1929 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Edwin W. och Cecilia
Scarth. — W. genomgick Göteborgs
realgymnasium 1863—71 och
Göteborgs handelsinst. 1872—73. Han
anställdes följ, år i John West Wilsons
firma, där han 1880—89 var
kontorschef och tills, med sin far den
store redarens närmaste medarb. Vid
dennes död blev han 1890 delägare i
och ledare för firman Wilson & Co,
vilken position han innehade till
1918. Han var dessutom 1906—16
verkst. dir. i Ångfartygsab. Thule, ett
av vårt lands största rederier, samt
ordf, i styr, föl’ Ångfartygsab. S:t
George 1912—18. Från 1914
tillhörde han styr, för Brand- och
livför-säkringsab. Svea. — W. var under
många år en av Göteborgs mest
betydande affärsmän, högt skattad för sin
duglighet och nobla karaktär. På
mångahanda sätt var han verksam
inom Göteborgs kommunala oeh
kommersiella institutioner. Han var bl. a.
styr.-led. i Göteborgs sparbank 1898
—1914, i stadens vattenledningsverk
1904—15 (ordf. 1912—15) samt v.
ordf, i styr, för pensionering av
Göteborgs stads arbetare och betjäning
m. m. — Gift 1883 med Helfrid
Anderson. T. M.
Willers, Uno Erik Wilhelm,
bib-lioteksman, arkivman, historiker, f.
30 okt. 1911 i Stockholm. Föräldrar:
polisdomaren Einar Wilhelm W. och
Malin Dahlgren. — Efter studentex.
i Stockholm 1931 blev W. fil. kand.
1936, fil. lic. 1939 samt fil. dr och
docent i historia 1945, allt vid
Stockholms högskola. Han avlade
reserv-officersex. 1935, tjänstgjorde under
krigsåren bl. a. 1944—45 vid
Försvarsstaben och blev kapten i
Inten-denturkårens reserv 1946. — Efter
studier under 1930-talet vid univ. i
Marburg och Berlin tjänstgjorde W.
vid skilda sv. bibi, och var 1941—42
amanuens vid Riksdagsbibl. Han blev
sistn. år amanuens vid K. bibi.,
där han 1946 utnämndes till e. o.
bibliotekarie. Under 1946—47
upprätthöll W. posten som bibliotekarie
vid den skandinaviska sektionen av
Bibliothèque S:te Geneviève i Paris
och var samtidigt dir. för det sv.
studenthemmet där. Åren 1946—50 var
W. föreståndare för Sv. akad:s Nobel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
