Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wiström, Alfred - 2. Wiström, Wilhelm - Visäte, runristare - Vitalis, pseud. för Sjöberg, Erik, bd 7 s. 45 - Witte, Hernfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiström
415
Witte
och geologiska iakttagelser öfver
Dal-elfvens flodområde i Upland” (1857)
utgav han bl. a. ”Provinsen
Helsing-lands fanerogama vexter och
ormbunkar” (1867, avh. för lektorat); hans
fortsatta, omfattande
undersökningar rörande sistn. landskaps växtvärld
har brorsonen Wilhelm W. (W. 2)
publicerat. W. var den förste, som
bedrev entomologiska studier i
Hälsingland; dessa resulterade i hans
förteckning (1871, upptagande 245
arter) över landskapets storfjärilar.
Han lämnade även bidrag till
belysande av Hälsinglands kulturhistoria
och verkade för att bevara
fornminnena och sprida kunskap om dem
bland befolkningen. En märklig
insats gjorde han genom att i Enångers
gamla kyrka, byggd på 1300-talet och
sedan 1850 ej använd till gudstjänst,
inreda ett kyrkomuseum,
inrymmande Hälsinglands fornminnessällskaps
samling av huvudsakligen medeltida
inventarier, särskilt träskulpturer,
från hälsingekyrkor. Han var ordf, i
sällskapet från 1876 och blev
korresponderande led. av Vitt. akad.
1878. — Gift 1874 med Gustafva
Gol-lin. —■ Litt.: biografi av Chr.
Auri-villius i Entomologisk tidskr. 1896.
S.L.
2. Wiström, Per Wilhelm,
folk-högskoleman, botanist, f. 4 juli 1865
i Falun, f 21 juni 1926 i Svalövs skn,
Malmöh. län. Föräldrar: köpmannen
Lars Petrus W. och Carolina
Wilhelmina Wahlquist. Brorson till W. 1. —
W. avlade mogenhetsex. i Falun 1884,
blev fil. kand, i Uppsala 1888 samt
avlade agronomex. vid Ultuna
lant-bruksinst. 1890 och avgångsex. vid
Alnarps mejeriinst. 1894. Han var
lärare vid Södra Vi folkhögskola och
lantmannaskola i Kalmar län 1890—
93 och 1894—97, lärare vid Fornby
folkhögskola i Dalarna och
föreståndare för lantmannaskolan 1898—1908
samt rektor för Fridhems
folkhögskola, lantmannaskola och
lanthus-hållsskola i Svalöv från 1908 till sin
död. — W. blev främst känd genom
sina botaniska insatser. Hans farbror
Alfred W. (W. 1) efterlämnade
omfattande anteckningar till en ny uppl.
av sin hälsingeflora; W.
kompletterade dem genom egna undersökningar
och utgav 1898 det för kunskapen om
s. Norrlands växtvärld betydelsefulla
arbetet ”Förteckning öfver
Helsing-lands fanerogamer och pteridofyter”.
Därjämte publicerade han bl. a. det
viktiga arbetet ”Bidrag till Dalarnes
flora” (1905), som upptager ett
sextiotal för landskapet tidigare okända
kärlväxter, och i ”Växtgeografiska
studier rörande öfvergången mellan
den nordsvenska och mellansvenska
kärlväxtfloran” (1906) gör han en in-
Wilhelm Wiström.
delning i grupper av de mera
intressanta floraelementen. Tills, med B.
Torssell utgav W. 1903—08
Landt-brukstidskr. för Dalarne, där han
publicerade ett femtiotal uppsatser. —
Gift 1908 med Ida Bondeson. — Litt.:
biografi av S. Birger i Sv. botanisk
tidskr. 1927. S. L.
Visäte, uppländsk runristare,
verksam på 1000-talet. — V. har endast
signerat sex ristningar. Hans stil är
emellertid så karakteristisk och
personlig såväl vad ornamentiken angår
som i fråga om runornas former och
inskrifternas avfattning, att man
med full säkerhet kan attribuera
ytterligare ett 15-tal ristningar till
honom. Hans verksamhetsområde är
ganska begränsat; det stora flertalet
av hans ristningar finnes inom
sydöstra Uppland, främst Vallentuna
härad. Hans ristningar torde samtliga
ha tillkommit vid tiohundratalets
mitt eller under närmast följande
årtionde. Bland Upplands runmästare
intager V. sin plats mellan Fot och
Öpir, men han saknar deras säkra
och mjuka handlag. Det finns drag av
slapphet och upplösning i hans
orna-mentik, men det mest
iögonenfallande, det mest typiska draget är en viss
kantighet i linjeföringen. Vad
inskrifterna beträffar kan anföras, att
han i motsats till t. ex. Balle aldrig
ger sina inskrifter versifierad form.
Någon stor runmästare är V.
knappast, men han har utfört några av
Upplands ur historisk synpunkt
intressantaste monument. Ett ståtligt
exempel på hans konst utgör
Granby-hällen i Orkesta skn, Stockholms län
(Upplands runinskrifter nr 337), som
är Upplands till ytan största
runristning. S. J.
Vitalis, pseud. för Sjöberg, Erik,
bd 7 s. 45.
Witte, Bror Otto Hemfrid,
botanist, f. 13 juli 1877 i Änimskogs
skn, Dalsland, f 30 aug. 1945 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Otto
Ludwig W. och Maria Charlotta
(Lotten) Sandberg. — Efter mogenhetsex.
i Skara 1897 blev W. fil. kand. 1902,
fil. lic. 1905 och fil. dr 1906, allt i
Uppsala. Han hade
amanuensförordnanden vid Bergianska trädgården i
Stockholm 1902 och vid botaniska
trädgården i Uppsala 1903—04 samt var
föreståndare för vallväxtavd. vid
Sveriges utsädesfören. i Svalöv 1907—21
och för Sv. mosskulturfören. i
Jönköping 1921—25. År 1924 blev han tf.
föreståndare och 1927 föreståndare,
med prof:s titel, för den nyinrättade
Statens centrala frökontrollanstalt;
från detta ämbete avgick han 1944
och utsågs då till ordf, i styr, för
Frökontrollanstalten. Han företog
studieresor till många europeiska
länder samt 1919 till Förenta staterna
och Kanada. — W. ägnade sig till en
början åt den rena botaniken. Hans
arbeten ”De svenska alfvarväxterna”
(1906) och ”Till de svenska
alfvar-växternas ekologi” (s. å., drsavh.) äro
viktiga bidrag till kännedomen om
vår alvarvegetation. Därjämte
publicerade han uppsatser om den sv.
ru-deratfloran, om uppträdandet av
Alyssum calycinum och Silene
dicho-toma som vallogräs i vårt land m. m.
Som vallväxtförädlare uppdrog W. i
Svalöv en rad utmärkta sorter ss.
Primus timotej, Gloria timotej,
Skandia hundäxing, Viktoria rajgräs och
Svalövs renodlade senklöver, och på
hans initiativ upprättade Mosskul-
Hernfrid Witte.
turfören. en försöksgård vid Gisselås
i Jämtland. Sin främsta insats, till
stort gagn för sv. jordbruk, gjorde W.
inom frökontrollen och
fröproduktionen. Han nydanade och utvecklade
i hög grad det sv. frökontrollväsendet
samt var från 1925 inspektör för
ri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
