Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zickerman, Lilli - Ziedner, se även Sidner - Ziedner, Lili - Zielfelt, Lennart - Ziervogel, Johan Martin, läkare, se Rothlöben, bd 6 s. 373 - Ziesnitz, Karl Magnus - Zimdal, Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ziedner
476
Zimdal
över mönster och tekniker från
nästan alla landsdelar i Sverige. Detta
stora verk, som omfattar omkr. 25 000
planscher, ingår i Nord. mus:s
samlingar. Resultaten av Z:s
inventering föreligger även delvis i bokform:
”Sveriges folkliga textilkonst. 1.
Rö-lakan” (1937). Z. har även författat
ett stort antal uppsatser. Hon erhöll
Litteris et artibus 1914, Illis quorum
1924 och Sv. hemslöjdsföreningarnas
riksförb:s guldmedalj 1945. — Ogift.
I.H.
Ziedner, se även Sidner.
Ziedner, Ida, Cecilia (Lili) Maria,
skådespelerska, f. 14 sept. 1885 i
Stockholm, f 10 febr. 1939
därstädes. Föräldrar: redaktören Thord
Edvin Andreas Z. och Ida Adolfsson.
— Z. genomgick 1905—08 Drama-
Lili Ziedner.
tiska teaterns elevskola och var
1908—09 engagerad vid Vasateatern.
År 1910 uppträdde hon på
Folkteatern, 1911 på Sveasalen och efter
några landsortsturnéer var hon 1912
knuten till Apolloteatern i
Helsingfors. Hon ägnade sig sedan några år
åt filmen och spelade under Mauritz
Stillers ledning in en del enaktsfarser.
Därefter övergick hon till kabareten
och medverkade som konferenciär vid
de uppskattade kabareterna
Läderlappen, Svarta Katten och den av
Anna Norrie ledda Edderkoppen i
Köpenhamn. Z. stod också för en egen
kabaret, Lilis kabaret, på
Hasselbacken. Från 1921 uppträdde hon så gott
som uteslutande i revyer, framför allt
hos Karl Gerhard, men några gånger
gästspelade hon i talpjäser; bl. a.
spelade hon Maggie i ”Kvinnorna” på
Dramatiska teatern. — Z. var en
högst originell revyaktris och en av
de mest uppskattade monolog- och
sketchskådespelerskorna i Karl
Ger-hards ensemble på 1920- och
1930-talen. Hennes mycket personliga stil
kom till sin rätt särskilt när hon
klutade ut sig till någon av de många
retsamma satkäringar, som hon
varierade med stor uppfinningsrikedom.
Med sin vassa, en smula burdusa
humor framställde hon både groteska
karikatyrer och torra, beskt satiriska
porträtt. Hon medverkade också i
några få filmer på 1930-talet. Z.
utgav ”1 lögn och ro” (1930). — Ogift.
H. U.
Zielfelt, Lennart, genealog, f.
8 dec. 1895 på Ribbingsholm,
Kuller-stads skn, östergötl. län. Föräldrar:
kaptenen Agne Hjalmar Z. och Ida
Charlotta Fredrique von Boisman. —
Efter studentex. 1913 blev Z. 1916
fänrik i Första livgrenadjärreg:s
(sedermera Livgrenadjärreg: s) reserv,
där han 1920 blev löjtnant och
1934 kapten. Åren 1918—20 oeh från
1923 har. Z. varit anställd i ab. Sv.
handelsbanken i Stockholm. —■ Z:s
egentliga livsverk faller inom
genealogin. Han var en av stiftarna av
Genealogiska fören. och har alltsedan
den bildades 1933 varit dess sekr. och
sammanhållande kraft. På denna post
har Z. outtröttligt verkat för
främjandet av sv. släktforskning, kanske
främst genom skapandet av
Genealogiska fören:s arkiv, som under hans
ledning utvecklats till en av
släktforskarens mest värdefulla
hjälpkällor. Z. har även tagit initiativet till
och redigerat en stor del av fören:s
publikationer, ss. släktböckerna (1—■
8, 1937—54) och skriftserien (1—6,
1938—53). Han har publicerat ett par
mönstergilla släktmonografier,
”Släkten Zielfelt” (1938) och
”Kommerserådet Lundgrens i Ystad släkt”
(1950), samt ett flertal uppsatser i
genealogiska ämnen. ■— Gift 1928 med
friherrinnan Barbro Margareta
Bränner. P. M.
Ziervogel, Johan Martin,
läkare, se Rothlöben, bd 6 s. 373.
Ziesnitz, Karl Magnus,
typograf, politiker, f. 29 jan. 1859 i
Karlskrona, f 6 okt. 1901 i Stockholm.
Föräldrar: skepparen Johan Julius Z.
och Judith Augusta Wahlgren. — Z.,
vars farfar inflyttat frän Tyskland,
kom vid sex års ålder till Stockholm
oeh sattes tolvårig, faderlös, i
tryckerilära. Tidigt politiskt tänd blev
han för socialistisk propaganda
avskedad från Isaac Marcus’ tryckeri,
arbetade sedan i Östersund, där han
bildade en socialdemokratisk
partiorganisation och ryckte upp den
avsomnade typografklubben. Han var
1890 tillbaka i Stockholm, ledde
socialdemokraternas kamp mot
liberalerna i Typografiska fören. och
bildade den socialistiska Typografiska
agitationsklubben. År 1892 anställdes
han som kassör i Social-Demokraten
Karl Magnus Ziesnitz.
och åtog sig samtidigt skötseln av n.
och mell. partidistriktets affärer. År
1900 blev Z. partisekr.,
arbetarpartiets första. Han bekämpade på
kongressen i Norrköping 1891 Hinke
Bergegrens våldsprogram. Han deltog
i folkriksdagarna 1893 och 1896 och
var ombud på Landsorganisationens
konstituerande kongress 1898, där han
förordade fackföreningarnas
tvångs-anslutning till partiet. Z. var en
rivande kraft, som skapade ordning och
stadga i organisation och propaganda.
Med sin bistra, mörka uppsyn och sitt
hänsynslösa gåpåarhumör, sin stora
slagfärdighet och sin obändiga
fri-hetslidelse satte han skräck i sina
motståndare. Han kunde också
brutalt läxa upp slöa eller berusade
arbetare, men allt för att fostra och
väcka. Eljest vai- han den vänligaste
hjärtemänniska. Z. blev en
legendarisk gestalt i den tidiga
arbetarrörelsen. Han dog av slag, utsliten i förtid
i rörelsens tjänst. —• Gift 1882 med
Klara Alvida Norgren. T. N.
Zimdal, Helge, arkitekt, f. 27
april 1903 i Alingsås. Föräldrar:
borgmästaren Per Elis Z. och Nancy
Augusta Marie Beck. — Efter
studentex. i Stockholm 1922 och
avgångs-ex. från Tekn. högskolan 1927
studerade Z. vid Konstakad. 1930,
tjänstgjorde som arkitekt i Byggnadsstyr.
och som assistent vid Tekn. högskolan
1935—36. Z.hade arkitektkontor tills,
med N. O. Ahrbom 1932—50, därefter
med A. Berg, G. Kaunitz och E.
Lovén under namn Zimdals
arkitektkontor ab., Stockholm. Han var red.
för Byggmästaren 1940—44, led. av
Skönhetsrådet 1945—47 och ordf, i
Sv. arkitektfören. 1947—50. År 1951
blev han prof, i arkitektur vid
Chalmers tekn. högskola i Göteborg..
—■ ”Arkitekturen innebär ett
fantasieggande möte mellan tidens alla
konstnärliga och tekniska resursei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
