Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerlund, Erik - Åkerlund, Peter - Åkerlund, Åke - Åkerman, Assar, jurist, politiker, se s. 507 - Åkerman, Fredrik, jurist, ämbetsman, se s. 504 - Åkerman, Gustaf, nationalekonom, se s. 506 - Åkerman, Jacob - Åkerman, Joachim, arméofficer, kommunalman, politiker, se s. 505 - Åkerman, Joachim, fysiker, kemist, ämbetsman, se s. 504 - Åkerman, Johan, nationalekonom, se s. 506 - Åkerman, Jules, kirurg, se s. 508 - Åkerman, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerlund
502
Åkerman
Aftonbladets ab. Åren 1933—38 var
han österrikisk generalkonsul i
Stockholm. — Ä. var en mycket
intresserad idrottsman, själv aktivt verksam
inom flera grenar, främst segling och
curling. Som seglare hade han stor
framgång i internationella tävlingar;
han lät bygga flera yachter, bl. a.
6 m Bissbi, som vann guldmedalj i
Olympiska spelen i Los Angeles 1932.
Å. introducerade starbåten i Sverige
och var Stockholms starbåtsflottiljs
förste ordf. Han var styr.-led. i KSSS
1927—33. Å. var också intresserad av
motorsporten, bl. a. bilsporten. Han
tog vidare verksam del i Sv.
kennel-klubbens arbete. Å. hjälpte också
idrotten genom donationer. — Gift 1)
1906—34 med Isabella Maria
Sjöberg; 2) 1934 med Ulla Clausen. —•
Syster till Å. är reklamexperten Anna
Ehlin-Rosenborg (bd 2 s. 321). H. U.
Åkerlund, Peter Andreas,
indu-striidkare, kommunalman, f. 11 febr.
1822 i Ullasjö skn, Älvsb. län, f 28
juli 1901 i Borås. Föräldrar:
gård-farihandlanden Peter Å. och Ulrika
Persdotter. — Å. kom 1842 till
Ryd-boholm, där han fick sin utbildning
hos textilindustripionjären
SvenErik-son och redan s. å. avancerade till
bokhållare. Åren 1846—69 var han
bosatt i Fritsla Klockaregård som
självständig vävnadsförläggare. Tills,
med tvenne kompanjoner inköpte han
sistn. år väverifabriken Wiskaholm,
Borås’ dittills enda textilfabrik, vars
drift på grund av bomullsbristen
under amerikanska inbördeskriget legat
nere i fem år. Företaget ombildades
1870 till Borås wäfveri ab. med Å.
som verkst. dir. Följ, år grundade han
stadens andra bomullsväveri,
Drufve-fors väfveri ab. Under den då
rådande högkonjunkturen fick detta
företag en så snabb utveckling, att Å.
1873 fann anledning avveckla sitt
engagemang i Borås wäfveri ab. Å.
grundade även ett par andra
betydande industribol.: Hedefors väfveri ab.
i Lerum 1876, numera sammanslaget
med Drufvefors väfveri ab.) och
Åkerlunds bomullsspinneri ab. i
Borås (1898). — Å. anses som den
egentlige banbrytaren för
textilindustrien i Borås. Han ledde sina företag
i patriarkalisk anda och sörjde för
goda bostäder åt sina arbetare.
Personligen högst originell kallades han
allmänt ”Boråskungen”. Från 1885
till sin död tog han ledande del även
i de kommunala angelägenheterna. Å.
var landstingsman för Marks härad
1863—66 och led. av Andra K. 1869.
Konservativ till sin åskådning tog
han en synnerligen aktiv del i det
protektionistiska propagandaarbetet och
gav ekonomiskt stöd åt den
skydds-vänliga pressen. —• Gift 1846 med
Kjerstin Olausdotter. —• Litt.: O.
Mannerfelt, ”Drufvefors väfveri ab.
1871—1921” (1921). S. Sw.
Åkerlund, Å k e Olof, läkare,
rönt-genolog, f. 1 febr. 1887 i Stockholm.
Föräldrar: konstnären Johan Å. och
målarinnan Pauline Neumüller. — Å.
blev student 1905, med. kand. 1909,
med. lie. 1916 och med. dr 1921, allt i
Stockholm. Han var bitr, läkare vid
Serafimerlasarettets röntgeninst. 1917
—19, överläkare vid Maria sjukhus’
röntgenavd. 1920—41 och vid Röda
korsets sjukhems röntgenavd. 1927—
52 samt prof, i röntgendiagnostik vid
Karol. inst. och överläkare vid Karol.
sjukhusets röntgendiagnostiska avd.
1941—52. Han var därjämte 1937—40
styresman för Maria sjukhus; år
1946 blev han led. av Vet. akad. ■—
Näst efter G. Forssell har Å. intagit
en ledande ställning inom sv.
rönt-genologi. Han har publicerat ett
80-tal arbeten från talrika områden inom
röntgenologien, bl. a. om
benutvecklingen i uppväxtåren och (drsavh.)
Äke Åkerlund.
om tolvfingertarmsårets diagnostik.
— Gift 1913 med Ragnhild (Lallie)
Pagel. P. H. T.
Åkerman, Assar, jurist,
politiker, se s. 507.
Åkerman, Fredrik, jurist,
ämbetsman, se s. 504.
Åkerman, Gustaf,
nationalekonom, se s. 506.
Åkerman, Jacob, läkare, f. 28
okt. 1770 i Rone skn, Gotland, f 21
maj 1829 i Uppsala. Föräldrar:
prosten Israel Å. och Christina Amalia
Tofftén. ■— Å. blev student i Uppsala
1784 och valde där att studera
medicin. Av sin far, som bestämt honom
till präst, hemkallades han 1787 och
sysselsattes under dennes
överinseende med filosofiska och teologiska
studier samt predikoövningar. Hans håg
för naturforskning och medicin var
Jacob Åkerman.
Litografi, efter målning av J. G. Sandberg.
doek så stark, att han 1789 fick
återvända till Uppsala, där han 1793 blev
med. dr. I Uppsala blev han s. å.
pro-sektor i anatomi, 1797 kirurg vid
akad:s nosocomium (sjukhus), 1799
läkare vid länslasarettet samt 1805
prof, i anatomi och kirurgi. Han blev
1822 led. av Vet. akad. samt var 1817
och 1823 univ:s rektor. Han
publicerade ett stort antal akademiska
dis-putationer. — Gift 1801 med Gustava
Acrel. P. H. T.
Åkerman, Joachim,
arméofficer, kommunalman, politiker, se s.
505.
Åkerman, J oachim, fysiker,
kemist, ämbetsman, se s. 504.
Åkerman, Johan,
nationalekonom, se s. 506.
Åkerman, Jules, kirurg, se s.
508.
Åkerman, Nils, läkare, f. 4 okt.
1777 på Yttersta i Barva skn,
Södermani. län, f 31 jan. 1850 i Stockholm.
Föräldrar: lektorn fil. mag. Carl Å.
och Anna Christina Myreen. ■— Efter
skolgång i Strängnäs blev Å. student i
Uppsala 1797 och blev, efter studier
där och i Åbo, fil. mag. i Uppsala
1803 och med. dr där 1810 samt kir.
mag. 1812. Han blev s. å. prosektor
i anatomi och adjunkt i teoretisk
medicin vid Karol. inst., 1814
fattigläkare i Staden mellan broarna och
1822 intendent vid Djurgårdsbrunn
samt fick 1824 prof:s namn, heder och
värdighet. År 1827 inköpte han
Djurgårdsbrunn och drev där ett
ortope-diskt inst., kallat Josefinska
ortopediska inst., intill 1837; s. å. öppnade
han ett nytt dylikt inst. på Lilla
Ersta på Södermalm och drev detta
till 1847. — Å. var en originell natur,
som med iver kastade sig över olika
kuriösa medicinska nyheter. Från
1816 drev han i Stockholm elektro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
