Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerrehn, Olof - Åkerrén, Yngve - Åkerström, Jonas - Åkesson, Elof - Åkesson, Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äkerrén
509
Åkesson
princip tillämpades, dessutom ett
vals- och skärverk samt ett nytt
tråd-drageri. Under Å:s tid ökades
brukets kapacitet från 700 skeppund
svartsmiden till 3 000, men så kommo
dåliga tider för järnbruken, och Å.
övergick till annan verksamhet, sedan
han 1802 fått sitt stipendium
förnyat; från 1808 innehade han det på
livstid. Till hans mest betydande
arbeten räknas byggnaderna för
Nyköpings mässingsbruk och Rörstrands
porslinsfabrik i Stockholm, men han
byggde även slussarna vid Kinda
kanal och ledde dess anläggning. — Å.
var även en teoretiker av stora mått,
vilket han har visat med sina arbeten
”Utkast till en praktisk afhandling
om vattenverk” (1788), ”Svenska
blås-verkens historia” (1805) och
”Begrepp om lerhusbyggnad” (1811).
Dessutom har han utgivit ”Om gevär
och skjutkonst” (1812) samt ”Tankar
om jordbruk” (1813). Utgivandet av
ett påbörjat större arbete,
”Samlingar i konstbyggnadsvetenskapen”, kom
att avbrytas genom Å:s död. Han blev
led. av Vet. akad. 1799 och erhöll
Jernkontorets stora medalj i guld
1811. — Ogift. ‘ T. M.
Äkerrén, Olof Yngve Carl,
läkare, f. 9 juni 1895 i Umeå.
Föräldrar: landskamreraren Olof Å. och
Gerda Ahlander. — Efter studentex.
i Västerås 1913 blev Å. i Uppsala med.
kand. 1917, med. lic. 1922 och med.
dr 1934. Efter
utbildningsförordnan-den i Umeå, Stockholm och Uppsala
Yngve Äkerrén.
blev han extra läkare vid barnavd.
vid Linköpings lasarett 1930,
lasa-rettsläkare där 1931 och överläkare
vid Göteborgs barnsjukhus’
medicinska avd. 1944 samt sjukhusets
styresman 1945. Sedan 1954 är han prof, i
pediatrik vid Göteborgs univ. —• Å.
har publicerat ett 60-tal skrifter,
bl. a. om fysiologisk mjältförstoring
hos nyfödda, hyperpyretiska
febertillstånd, asfyxi oeh
asfyxibehand-ling, könsproportionen,
spädbarnsdödligheten samt tidigdiagnos av
medfödd sköldkörtelrubbning. — Gift
1921 med Carin Prytz. P. H. T.
Åkerström, Jonas, målare, f. 9
mars 1759 i Äkre by, Rogsta skn,
Hälsingland, f 25 nov. 1795 i Rom.
Föräldrar: skattebonden Jon Mattsson och
Brita Eriksdotter. — Å. kom 1777
till Hudiksvall, där han arbetade som
lärling och gesäll hos en
målarmästare Hallberg, och 1782 till
Stockholm, där han studerade för Desprez
oeh L. Masreliez vid Konstakad., samt
försörjde sig genom
dekorationsmå-leri. Han arbetade även med
scendekorationer vid Desprez’ Operaateljé.
Är 1787 erövrade han akademins
stora guldmedalj för prisämnet
”Me-leager, som vägrar hjälpa sina
landsmän i striden”. Följande år for han
pä stipendium till Rom, där han
stannade till sin död. — Ä. betraktades
av samtiden som ett stort löfte och
som en av dem, som skulle föra det
nyantika måleriet till full seger. Han
åtnjöt bl. a. Gustav IH:s gunst. Hans
överambitiösa och torra klassicism
saknar emellertid konstnärligt liv.
Utom målningar med motiv ur
antikens mytologi och historia
(”Iphige-nias offer”, Göteborgs konstmus.)
efterlämnade han ett mycket stort
antal teckningar. Ä. blev led. av
Konstakad. 1794. — Ogift. R. S.
Åkesson, Karl Elof, filosof, f. 7
maj 1892 i Göteborg. Föräldrar:
folkskolläraren och redaktören Karl Å.
och Mathilda Petersson. — Efter
studentex. i Göteborg 1910 blev Ä. där
fil. kand. 1913 och fil. lic. 1918
samt i Lund fil. dr och docent i
teoretisk filosofi 1933. Han var
lärare 1923—27 vid Stockholms privata
högre lärarinneseminarium och är
sedan 1945 lektor i psykologi och
pedagogik vid Lunds folkskoleseminarium.
Ären 1940—42 var han tf. prof, i
praktisk filosofi vid Stockholms
högskola, och 1942—53 föreläste han vid
Lunds univ., bl. a. i logik och logistik,
socialpsykologi och allm. språkteori
och språkpsykologi. — Ä. tog under
studietiden djupa intryck av sin
lärare Vitalis Norström, som han ägnat
skriften ”Norströmiana” (1924); han
har även utgivit den tyska editionen
av Norströms ”Religion und
Ge-danke” (1932) med en utförlig
inledning om Norströms filosofiska
utveckling. Under 1920-talets senare
hälft var Ä:s forskning riktad på den
moderna logiken samt kunskaps- och
värdeteorien, i synnerhet inom det
anglosaxiska tänkandet. Ä:s drsavh.,
”Episoden i Theaitetos” (1933),
behandlade ett svårlöst problem inom
Elof Åkesson.
platonforskningen. Som univ:s
rese-stipendiat 1939 undersökte Ä.
sociologiens och socialpsykologiens
organisation vid ett flertal univ. och
institutioner i Förenta staterna. I
”Punkter på ljuslinjen” (1954) har Ä.
samlat några av sina bidrag till sv.,
tysk och amerikansk idéhistoria och i
”Idéernas brottning” (1928) och ”Ord
i stormen” (1952) några alster av sin
filosofiska publicistik. Ä. har också
framträtt som litteraturkritiker, bl. a.
genom den principiellt viktiga
uppsatsen ”Språkfunktioner och
litteraturkritik” (Ord och Bild 1948) och
genom sitt diskussionsinlägg ”Det nya
psalmboksförslaget” (1934), som
vittnar om hans varma intresse för
kristendom och kyrka. Ä. har även
utgivit flera diktsamlingar, bl. a.
”Vågspelet” (1936), ”Ännu engång” (1942)
och ”Segling efter solen” (1947), samt
en samling aforismer, ”Folket i
Nifel-hem” (1942). — Ä. har varit aktiv i
World Movement for World Federal
Government, vars världsråd han
tillhör sedan 1953. — Gift 1919 med teol.
kand. Magna Elisabet Andreen (f.
1891), som varit socialt och
pedagogiskt verksam och översatt ett 40-tal
skrifter av skönlitterär,
religionsve-tenskaplig och pedagogisk art jämte
uppbyggelse-, ungdoms- och
barnböcker. U. B.
Åkesson, H el g e, baptist, f. 9 aug.
1831 i Stenestads skn, Malmöh. län,
f 23 mars 1904 i Lindesberg.
Föräldrar: lantbrukaren Åke Bengtsson och
Sissela Heljesdotter. — Ä. studerade
1850—55 vid Hälsingborgs läroverk
men uppgav efter läsning av bl. a.
Kierkegaards skrifter planerna på att
utbilda sig till präst. Anställd av
Hälsingborgs traktatsällskap som
kolportör 1856 besökte han olika
platser i Skåne och Halland, kom
därvid i kontakt med baptister och blev
övertygad om riktigheten av deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
