Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ährling, Ewald - 1. Älf, Samuel - 2. Älf, Eric Peter - Älmeby, Harry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• •
A
Ährling, Johan Erik Ewald,
skolman, botanist, Linnéforskare, f. 18
sept. 1837 i Stockholm, f 5 april 1888
i Arboga. Föräldrar: kyrkoherden
Gustaf Erik Ä. av en släkt från Ärila
(nu Ärla) skn, Södermani, län, och
Josefina Augusta Maria Åbom. — Ä.
blev vid Uppsala univ. student 1856,
fil. kand. 1867 och fil. dr 1872. Han
var amanuens vid univ:s botaniska
trädgård 1863—67 och kollega
(adjunkt) vid elementarläroverket i
Arboga från 1868 till sin död. I
botaniskt syfte företog han, delvis med
understöd av Vet. akad., resor till
Medelpads och Ångermanlands
ådalai-1858 samt till högfjällen i Lule
lappmark 1859. — Ä. var en av
upphovsmännen till Linnéforskningen, där
han, liksom Thore M. Fries, gjorde
banbrytande insatser. Särskilt ägnade
han sig nitiskt åt studiet av Linnés
litterära kvarlåtenskap hos Linnean
Society i London, som han besökte
1881, och han utgav med mönstergilla
och kritiska kommentarer en rad av
Linnés ej förut publicerade
manuskript samt brev. På förslag av Ä.
kom statens inköp (1879) av Linnés
Hammarby utanför Uppsala till stånd.
Hans viktigaste arbeten äro ”Studier
i den Linnéanska nomenclaturen och
synonymiken” (1, drsavh., 1872),
”Några af de i Sverige befintliga
Linnéanska handskrifterna” (1—2,
1S77—78), ”Linnés förhållande till
sina lärjungar” (1878) och
förteckningen ”Carl von Linnés brefvexling”
(1885). Därjämte utgav han ”Caroli
Linnæi opera hactenus inedita. Flora
Dalekarlica” (1873), ”Carl von
Linnés svenska arbeten i urval” (1—2: 1,
1878—80; brev till svenskar) och
”Carl von Linnés ungdomsskrifter”
(1—2, postumt 1888—89, utg. av Vet.
akad. med statsunderstöd; botaniska
arbeten och ungdomsresorna). ■— Gift
1868 med ritlärarinnan Anna
Gabriella Kindeström. -— Litt.: A. Hj.
Uggla, ”Linnéforskaren E. Ä. Ett
hundraårsminne” (i Sv.
Linné-säll-skapets årsskrift 1937). S. L.
Samuel Älf. Målning av K. F. Schmidt
1795 (S:t Lars förs., Linköping).
1. Älf, Samuel Erik, präst,
latinsk poet, f. 14 juli 1727 i Kvillinge
skn, östergötl. län, f 19 juni 1799 i
Linköping. Föräldrar: kyrkoherden
Erik Ä. och Elisabet Rydelius. •—• Ä.
blev student i Uppsala 1745 och fil.
mag. där 1752. Han var redan då
känd som en framstående latinare och
utnämndes till docent i poesi 1753
men lämnade univ. 1759 för att bli
lektor i latin vid Linköpings
gymnasium. Han erhöll prof:s titel 1762,
prästvigdes 1766 och utnämndes till
kyrkoherde i Slaka förs. 1771 med
bibehållande av lektoratet. Följ, år
promoverades han till teol. dr i
Uppsala, befordrades till andre teol.
lektor 1773 och utnämndes till domprost
i Linköping 1781. — Ä. var högt
skattad för sin lärdom, särskilt i
klassiska språk och historia, samt för sin
skicklighet i konsten att skriva
latinsk vers, vilket gett honom
hederstiteln ”Sveriges skickligaste
latinare”. Han var medl. av de litterära
sällskapen Apollini sacra i Uppsala
och Utile dulci i Stockholm, umgicks
i skaldekretsar kring Hedvig
Char
lotta Nordenflycht och översatte till
latin bl. a. Gyllenborgs ”Tåget över
Bält” och ”Ode över ett gott hjärta”
samt Dalins ”Den svenska friheten”,
som dock förblev otryckt. —- Redan
som ung student började Ä. samla
den latinska poesi, som under
tidernas lopp skrivits i Sverige, vilka
samlingar han, jämte sin stora
brevväxling, skänkte till Linköpings
stifts-bibl. — Ä. invaldes 1793 i Vitt. akad.
— Gift 1762 med Anna Dorotea
File-nius. T. M.
2. Älf, Eric Peter, skald, f. 2
mars 1765 i Linköping, f 24 jan. 1793
i Lund. Son till Ä. 1. — Ä. inskrevs
1782 vid Uppsala univ. och 1785 vid
Lunds univ., där han 1787 som
primus promoverades till fil. mag. År
1789 förordnades han till docent i
litteraturhistoria i Lund efter att ha
författat en avh. om Erik Lindschöld,
vilken han senare fortsatte men aldrig
fullbordade. Ä. prästvigdes 1792 i
Linköping, vistades sedan en kort tid i
Stockholm och därefter i Lund, där
han avled hastigt efter ett dryckeslag
(enligt uppgift medan han hembars i
högtidlig procession från detta). —
Ä. skrev dikter, som uppskattades av
samtiden, även om han knappast
räknades som en första rangens poet.
”Strödda skaldestycken”, till stor del
innehållande dikter från tonåren,
utgavs 1795 efter hans död av Leopold.
Bland Ä:s dikter märkas ”Tal öfwer
freden uti Werele”, ett
versanförande, som han höll i Lund 1790 och det
klart bästa av hans alster, samt ”1
anledning af Werthers lidande”. Hans
många hyllningsdikter föra närmast
tanken till Gyllenborg, det
känslomässiga draget till Lidner. — Ogift. Lt
Älmeby, Harry Vilhelm Bruno,
kooperatör, ämbetsman, f. 6 okt. 1899
i Älmhult, Kronob. län. Föräldrar:
järnvägsarbetaren August Andersson
och Anette Hördahl. — Efter slutad
folkskola hade Ä. olika anställningar,
bl. a. som biträde i kooperativa
affärer i Hässleholm och Diö. Samtidigt
bedrev han omfattande korrespon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
