Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östberg, Carolina - Östberg, Dick - Östberg, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östberg
544
Östberg
en. Sedan fru Michaelis tid hade
ingen ansetts sjunga t. ex. Nattens
drottning i ”Trollflöjten” lika
glansfullt; sedan ö:s tid har ännu ingen
sv. sångerska med samma suveräna
bravur exekverat de för sina
extra-vaganta koloraturer fruktade ariorna
i nämnda parti, ö. ägde en perfekt
egaliserad, hög och klar sopran; en
viss kylighet i själva stämklangen var
väl frånsidan av det som John Forsell
i en hyllningsartikel i
Vecko-Journa-len 1921 (skriven till den för henne
då på K. teatern givna
recettföre-ställningen) kallade ”den rent
instrumentala fulländningen” i hennes
utförande av nämnda arior; han tilläde
att ”varje hennes uppträdande var en
sånglektion”. I enstaka partier, ss.
Marie i ”Regementets dotter” och som
Martha, återknöt hon till sin tidigare
ibland odlade lättare operagenre.
Högst lovordades hon i äldre seriös
opera, ss. i de övriga
Mozartpartier-na Grevinnan i ”Figaros bröllop” och
Elvira i ”Don Juan”, vidare som
Fi-delio, Norma samt Rezia i ”Oberon”.
Den för ö. utmärkande stilkänslan
förnekade sig ej heller i nyare
uppgifter, ss. Aida samt
Wagnerpartier-na Sieglinde — av henne åter sjungen
vid ”Valkyrians” premiär i
Stockholm 1895 —, Elisabeth i
”Tannhäu-ser” och Elsa i ”Lohengrin”. Till Ö:s
konsertrepertoar hörde
Beethoven-arian ”Ah, perfido”, vid vars
utförande hon gav liksom ett koncentrat
av det som var karakteristiskt för
hennes sång: stor stil och virtuositet.
—• ö. erhöll Litteris et artibus 1891,
med briljanter 1900, och blev led. av
Mus. akad. 1897. — Gift 1878—83
med grosshandlaren Moritz Horwitz.
— Litt.: uppsatser i Sv. musiktidn.
1889, 1899 och 1905. H. G—t
Östberg, Gustaf Fredrik (Dick),
politiker, kommunalman, f. 30 maj
1847 i Stockholm, f 18 maj 1924
därstädes. Föräldrar: häradshövdingen
Gustaf ö. och Anne Louise Grill. ■—•
ö. blev student i Uppsala 1866, fil.
kand. 1870 samt bedrev även några
års juridiska studier, innan han 1873
inköpte egendomen Brantshammar i
Vassunda skn, Stockholms län. Åren
1889—1905 var han dir. för
Stockholms mjölkförsäljningsab. och 1902
—07 ordf, i den under hans
medverkan stiftade Sv. arbetsgivarefören. ö.
var led. av Stockholms läns landsting
1878—95 och dess ordf. 1891—95, led.
av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott 1873—1907 samt
stadsfullmäktig i Stockholm 1899—1912
och fullmäktiges v. ordf. 1904—07.
Han tillhörde Andra K. 1885—96 och
Första K. 1897—1916. ö. var v.
talman i Andra K. 1895—96, led. av
hemliga utskottet 1895 och 1905, v.
ordf, i bevillningsutskottet 1896 och
led. där 1902—05. Han var led. av
bankoutskottet 1898—1901, av
uni-onsutskottet urtima riksdagarna
1905, av konstitutionsutskottet 1906
—10 samt av rösträttsutskottet 1907
m. fl. särskilda utskott. Han var
Dick Östberg.
bankofullmäktig 1894—95,
riksgälds-fullmäktig 1895—1916 samt andre
deputerad 1904—15 och v. ordf. 1915
—16 i Riksgäldskontoret. För
statligt utredningsarbete togs ö. i
anspråk som led. av bl. a.
maltdrycks-kommittén 1898—1900 och
försvars-kommittén 1907—10. Han var
därjämte led. av ett flertal bolagsstyr.
samt ordf, i styr, för
Mälarprovinser-nas bank och i styr, för Nya Dagligt
Allehanda. År 1897 blev han led. av
Lantbruksakad. — ö. tog redan 1888
en framstående del i bildandet av det
protektionistiska Nya
lantmannapartiet, vars förtroenderåd han tillhörde
från 1892. Nära förbunden med
statsministern E. G. Boström verkade han
i samförstånd med denne för
lantmannapartiernas återförening 1895. I
Första K. anslöt han sig till det
protektionistiska majoritetspartiet och
blev en av de drivande krafterna i den
valnämnd, som bevakade partiets
intressen vid riksdagsvalen, ö. var en
av dem, som starkast insågo behovet
av en konservativ valorganisation.
Efter bildandet av Frisinnade
lands-fören. 1902 och vänstersegern vid
valet s. å. arbetade han oförtröttligt pä
skapandet av en motsvarande
sammanslutning av konservativa valmän.
Dessa planer togo gestalt i Allm.
val-mansförb., som konstituerades 1904
och vars ordf. Ö. var från starten till
1912. I den politiska debatten
uppträdde ö. med balans och
vederhäftighet, oeh ehuru ingen vältalare
tillvann han sig städse uppmärksamhet
genom sina anförandens sakliga halt.
—■ Gift 1873 med Ida Wilhelmina
Axelina Eliana Tisell. S. Sw.
Östberg, K n u t Erik Gunnar,
industrimän, f. 7 maj 1888 i Uppsala.
Föräldrar: posttjänstemannen Per Ö.
och Sofia Larsson. — Efter student
-ex. i Uppsala 1908 var ö. 1909—12
amanuens vid Uppsala stads
drätselnämnds andra avd., varefter han i sex
år fungerade som amanuens vid
kammarkontorets finansutredningsavd. År
1918 lämnade han den kommunala
tjänsten för att ägna sig ät
boktryckerirörelsen. Han tillträdde då
befattningen som sekr. i ab. Sveriges
lito-grafiska tryckeriers (SLT)
organisa-tionsavd., och redan s. ä. anställdes
han som räkenskapschef vid det till
SLT-koncernen anslutna tryckeri- och
förlagsföretaget ab. P. A. Norstedt &
söner. Sedan han 1924—26 fungerat
som verkst. dir. för det likaledes till
koncernen hörande Iduns tryckeri ab.,
återvände han sistn. år till ab. P. A.
Norstedt & söner ss. chef för bolagets
tekn. avd. År 1933 blev han verkst.
dir. för det då grundade Esselte ab.,
som utgör en sammanslutning av de
flesta av koncernens tryckerier, och
sedan koncernens chef, dir. Nils
Borg-quist, s. ä. avlidit, utsågs Ö. 1934 till
hans efterträdare ss. verkst. dir. för
ab. Sveriges litografiska tryckerier,
på vilken post han kvarstod till 1948.
Vid sidan av denna befattning var
han verkst. dir. för tryckeriföretaget
Esselte ab. till 1948. — ö., som varit
en av de ledande krafterna inom
Sveriges grafiska industri, har ägnat ett
Knut Östberg.
hängivet arbete åt branschens
organisation, bl. a. som ordf, i styr, för
Sveriges grafiska industriförb. och
som styr.-led. i boktryckarkammaren,
i Sv. boktryckarfören. och i Sveriges
tryckeriers arbetsgivarförb.; han var
vidare led. av Sveriges industriförb: s
styr. 1942—48. Sin stora och mångsi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
