- Project Runeberg -  Passionerna /
19

(1914) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skan firade densapima med en bal, man dansade i
paviljongen.

Axel bjöd upp Thora till första valsen. Omsluten av
hans armar, svävade hon genom salongen, efter Strauss’
hänförande melodier.

Under dansen bad Axel:

»Se på mig. — O, se på mig en enda gång?»

Thoras blick, strålande och varm, såg upp till honom.

»Valsa icke med någon annan. Lova mig det», bad
Axel vidare.

»Jag lovar», stammade Thora.

»Tack!» Nu var valsen slut.

Halvt medvetslöst kastade sig Thora ned bredvid fru
Alm.

»Mitt söta barn, så förskräckligt echaufferad du är»,
sade tanten och förde sin näsduk över Thoras glödande
ansikte.

»Ack, jag är så varm, så varm, jag måste inandas litet
frisk luft!» svarade Thora och ilade ut.

Nedkastande sig på en bänk i trädgården försökte Thora
samla sina tankar; men hennes upprörda känslor gjorde
det omöjligt. Med huvudet tillbakalutat och blicken
sluten satt hon försänkt i ett inre kaos, då. st$g nalkades.
Hjärtat ville spränga bröstet vid tanken att det kunde
vara han; hon vågade icke lyfta upp ögonen. Men ljudet
av en ren svensk organ träffade hennes öra och
förskingrade villan. Emil stod där helt blek och frågade mycket
allvarligt, om han fick den äran att med henne dansa
nästa frangaise. Thora svarade ja och reste sig.

»Ett ord, mamsell Thora, akta er för att bli bedårad
av den där främlingen», sade Emil och fattade hennes
hand.

»Varför en dylik varning just av herr Liljekrona, som
är en senare bekantskap?» svarade Thora något stolt.

»Må vara att så är; men jag är likväl er landsman,
och därför en tillförlitligare vän.»

Emil ledsagade Thora till paviljongen.

Nina återvände på aftonen, åtföljd av sin bror, doktor
Adler, till staden; men med själen full av oro över Thora.
Förgäves var fru Alms uppmärksamhet förd på den böjelse
alla sågo uppväxa emellan Thora och Axel. Majorskan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspassio/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free