- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1910 /
25

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur bär man sig åt att få ett naturminnesmärke fridlyst?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller till historiska minnesstenar och dyl. Och dock har det därvid
gällt afsevärdt högre belopp än väl med afseende å det stora flertalet
naturminnesmärken kan komma i fråga. Tänker man rätt efter, huru
mycket mera betydelse har det icke för en bygd, att ett intressant naturminnesmärke
bevaras åt framtiden, än att man utmärker platsen för ert
historisk tilldragelse med ett kostbart monument, som i de flesta fall
– åtminstone såsom dylika monument vanligen anordnas – verkar
snarare stämningsstörande. Det historiska minnet kan ingen taga från
platsen. Men när ett naturminnesmärke är borta, kan det af ingen återställas.

Det var emellertid icke om tekniken för fosterländsk penninginsamling
vi här skulle tala. Vi nöja oss med att konstatera, att det väl
finnes få bygder i vårt land, där man icke med litet energi och tillhjälp
af goda vänner och tidningsartiklar skall kunna utan svårighet
samla ihop de ringa penningebelopp, som erfordras för att få naturminnesmärken,
åtminstone af den vanliga sorten, för framtiden fridlysta.

Att härvid uttänka de lämpligaste metoderna anse vi oss med
trygghet kunna öfverlämna åt den ärade läsarens egen intelligens, men
däremot kan det kanske icke vara ur vägen att lämna några anvisningar,
huru han, sedan den ekonomiska sidan af saken klarats, skall
bära sig åt för att bringa frågan vidare genom den urskog af bestämmelser,
som han tycker sig möta i den nya naturskyddslagstiftningen.
Vid närmare granskning af dessa skall han emellertid finna, att de
flesta af dem tillkommit med afseende å fall, som i praktiken äro
ganska sällsynta, ehuru de för fullständighetens skull måst medtagas,
och att i regel fridlysningsförfarandet är mycket litet inveckladt.

Lagen angående naturminnesmärkens fredande den 25 Juni 1909 erbjuder
naturskyddsvännerna tre olika medel i arbetet för naturens fredande:
I. Fridlysning af naturminnesmärke i allmänhet.
II. Fridlysning under förenklade former af sällsynt djur- eller växtart.
III. Förbud mot vanprydande annonsering.

Vi göra början med:

1. Fridlysning i allmänhet.

A) Naturminnesmärken å vanlig enskild jord.

Förutsättningen för att fridlysning skall kunna erhållas är, att ett verkligt
naturminnesmärke föreligger. Med naturminnesmärke förstår lagen
»område eller till fastighet hörande naturföremål, som är af särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1910/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free