- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1910 /
27

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur bär man sig åt att få ett naturminnesmärke fridlyst?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärkas och, där så erfordras, inhägnas. Af det följande framgår, att det
är sökandens sak att föranstalta om naturminnesmärkets utmärkande
och eventuellt om dess inhägnande, allt enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas af Konungens Befallningshafvande. Af vikt är därför,
att man i ansökningar i förevarande hänseende afger ett förslag, som
är på en gång tillfyllestgörande och för sökanden så litet betungande
som möjligt.

Bland ansökningshandlingarna måste jämväl finnas:

e) Medglfvande till fridlysningsdtgärden, undertecknadt af ägaren
till den fastighet, där naturminnesmärket finnes
. (Tecknas å ansökningen
eller å särskildt papper. Obehöfligt om ansökningen göres af
ägaren själf.) Om fastigheten äges af flera, måste alla ägarnas samtycke
utverkas. Nödvändigheten att förete ägarens medgifvande är
naturligtvis en afsevärd olägenhet, men medgifvandet bör ej vara så
svårt att erhålla i de fall, där naturminnesmärket är af ringa ekonomiskt
värde, och i andra fall är det naturligen ej mer än rätt, att
äganderätten skyddas. Ofta kan det vara mest praktiskt att t. ex. en
förening, som vill skydda ett märkligt trädbestånd eller en ovanligare
klippbildning, inköper det behöfliga området, så att föreningen själf
därtill blir ägare. Detta är naturligen det allra tryggaste. Men i
många fall blir ägaren kanske lätthandterligare, om man icke ifrågasätter,
att han skall afstå marken, utan nöjer sig med, att han medgifver
fridlysningen. Finner han sig icke föranlåten att göra detta
gratis - hvilket man får hoppas i de allra flesta fall kommer att
blifva förhållandet - får man naturligen betala honom, hvad han begär.
Gäller det naturminnesmärke af synnerligen märklig naturbeskaffenhet,
medgifver numera expropriationslagstiftningen, att på ansökning
af Vetenskapsakademien jordområde, där naturminnesmärke
finnes, må exproprieras. Härmed har man en utväg att i viktigare
fall komma till rätta med en alltför omedgörlig jordägare.

Utom jordägaren kunna äfven andra personer lida ekonomisk
skada genom en fridlysningsåtgärd, t. ex. de som å fastigheten äga
rätt att taga skog, sten, torf och dyl., arrendatorer, som ha rätt till
jordens brukande o. s. v. Dessa kunna motsätta sig fridlysningen, om
deras rätt genom fridlysningen skulle lida intrång, som ej »är att anse
såsom oväsentligt». Något medgifvande från dessa behöfver visserligen
icke bifogas ansökningen, ty sådana rättsägare höras genom Konungens
Befallningshafvandes försorg, men då sökanden, om ansökningen ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1910/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free