Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Träden böra ej stå tätare än att markens flora kan utvecklas
normalt. Är floran trivial, torde det vara af ringa intresse
att bevara den oförändrad. Innehåller den däremot någon
eller några intressanta eller ovanliga växten böra dessa skonas
och få sätta frukt för att allt framgent kunna fortlefva på
stället. En lund- och löfängsflora gör sig bäst, om den
ostördt får utveckla sin prakt under våren och försommaren,
till dess den nätt sin kulmen under senare delen af juli.
Intrycket vinner på att det hela verkar natur, låt vara putsad
och förfinad, i den mån man närmar sig bostaden.
Den moderna ekonomiträdgården är ej ägnad att utgöra
någon större prydnad och erhåller fördenskull helst sin
särskilda med hänsyn härtill lämpliga plats. Dess anläggning
och vård falla inom hortikulturens område.
Till sist några ord om byggnaderna, deras stil och
storlek m. m.
Såsom ofvan nämnts, har en kal tomt i regeln eftersträfvats
vid landets första bebyggande. Omkring denna brötos tegar
och på den timrades byggnader ej blott för människor och
husdjur, utan äfven för den del af skörden, som ej inrymdes
i de likaledes timrade ängsladorna eller hässjades ute på
myrslogarna. I mån som behofven växte, restes nya
timmerhus, ofta utan symmetrisk anordning och afsedda för skilda
ändamål. Visthusbod, stall, ladugård, vedbod, loge o. s. v.
voro alltså särskilda timmerhus, ursprungligen täckta med
näfver och därpå jordtorfvor eller runda slanor, s. k. takved.
I aflägset belägna gårdar och byar kan man ännu få se en
eller flera dylika primära hus. I undantagsfall uppfördes
ladugården af sten; jämför bild 8. Denna numera öfvergifna
ladugård visar bland annat urtypen för byggnadernas tak,
nämligen näfver med jordtorf. Äfven boningshuset, som på
afstånd synes till höger å bilden, har samma slags tak. Äldre
byggnader hafva ett fåtal fönster med små rutor. Man nöjde
sig med ringa utrymme, och hvarken mangård eller uthus
byggdes större än behofvet kräfde. Häraf följde att
byggnaderna med sina vanligen mörka tak ej på något skriande
sätt framträdde i landskapsbilden. De kunde därför utan att
misspryda ingå i snart sagdt hvilket landskap som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
