- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1918 /
45

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

dioica, Filago montana, Arnica montana, Achillea millefoliam,
Chrysanthemam Leucanthemum, Orchis macalata, Platanthera
hifolia, Carex prœcox, C. ericetoram m. fi. allmänna.

Men vi lemna dessa, ty det är ej för att njuta det
förgångna, utan för att förnöja oss af det närvarande, som vi
kommit hit. Högre upp i backen sticker graniten upp i
dagen, ljungen har ej ännu hunnit dölja den. Här finna vi
i springorna några ormbunkar ss. den spensliga Cystopteris
fragilis, stensötan (Polypodiam vulgare), Länken (Aspleniam
Trichomanes). Wi gå nu ned för backen till den lilla
fördjupning, som bildas mellan den och en annan backe af
samma slag. I denna fördjupning hafva några mindre rönnar,
alar och brakvedsbuskar (Rhamnus frangala) spirat upp och
frodas i den fuktighet, som här alstras. Öfverallt, der det
är fuktigt, växer porsen (Myrica gale), hvilken gifver det hela
en stark grön färgton, som bjert afsticker mot den röda
ljungen. Här bland porsen behöfver man ej leta efter den
fina klockljungen {Erica Tetralix) med dess skära blommor,
ej heller efter Carex flava, de finnas i största öfverflöd.
Någon gång finner man på dylika ställen Lycopodium Selago
och L. annotinum. Här häckar ofta koltrasten {Turdus merula)
och låter under de ljusa sommarnätterna härifrån höra sina
melodiska toner, likaså finner man här Busksqvättan
(Saxi-cola rubetra), Gulsparfven (Emberiza citrinellä), Brockfågeln
{Charadrius apricarius) m. fi. Men hvad som nu drifver
fågelvännen eller kanhända rättare -ovännen hit, är den
fullvuxna orrflocken, som gerna väljer en dylik tillflyktsort.
Dock blir det klent byte för jägaren utan den nästan
omist-lige fågelhunden. Man kan likväl försöka sin lycka. Af
med trossen således, blott väskan får stanna på ryggen,
bössan med uppspända hanar i handen. Möjligt är att man
kan uppskrämma någon af de i tron fasta gynnarne. Nu
bär det af in bland porsen och buskarne. Pass upp! De
karnaljerna voro ej så trogna som man trodde; det blir
buller och bång, åt spridda håll skynda de skrämda orrarne
från den kära platsen, för att på en annan så småningom
förena sig. Är man skytt, jag menar i ordets egentliga
bemärkelse, söndagsjägare och dylikt godt folk oberäknade, så
är det ej omöjligt att få åtminstone en stek. Men det är
ej nog med att (blott) träffa (sitt mål), man måste gifva orren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1918/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free