Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
hård och snårig
videvegetation. Här, om
ej förr, visar sig
säkerligen
säfsparfvar, hvilka allmänt
förekomma längs
områdets bäckar och
älfstränder, där dessa
kantas af dvärgbjörk
och viden. En
annan vanlig fågelart,
hvars uppehållsort
delvis sammanfaller
med Säfsparfvens,
men därjämte
omfattar de fastare,
tufviga, glest risklädda
kärrmarkerna äfven
på längre afstånd
från sjöarna och
vattendragen, är
gulärlan. Den form, som
förekommer här, är
den mörkhufvade
nordiska.
Utanför det blöta, af vattnet mer eller mindre
öfverström-made kärret närmast ån angränsar — ofta med en skarp af
isen utformad erosionskant — en högre, torrare
myrmarkstyp, som just i Sjaunjamyrens inre delar, rundt omkring de
förut omnämnda, delvis afloppslösa sjöarna, täcker väldiga
arealer. Denna mark har visserligen också den ett blott,
kärraktigt bottenplan, men ofvan detta höja sig stora, fasta,
elastiskt fjädrande tufvor, som vanligen bära en mer eller
mindre riklig vegetation af lafvar och diverse risväxter. Än
kunna dessa * tufvor vara ordnade i långa smala band med
vida öppna kärrfält däremellan, än sammanflyta de till mer
eller mindre oregelbundet formade holmar, än återigen kunna
de dominera till den grad, att kärret däremellan blir
reduceradt till allenast smala band eller hålor mellan tufvorna.
Pejlar man mossens djup, skall man finna, att detta på
FIG. 7. FJÄLLVRÅKBO T EN GAMMAL
GRAN I MYRKANTEN NÄRA SJÖN
KULI-JÄRVI, SAPPISADSI, VITTANGI SIN
FÖRF. FOTO 1).
1"’ IQ 1 5» 1 á
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
