Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
röta än de öfriga. Man har i sådant fall antagligen fått med en stock
af vintereken.
Den form af vinterek från nordöstra Skåne, som här skall omtalas,
har bladen hela och därigenom påminnande om stora lagerblad, dock
med en eller annan svag antydan till inskärning; för öfrigt variera de
oerhördt. Denna skånska form har fått namnet Q. sessiliflora var.
subintegrifolia J. Perss. Till följd af bladens form har trädet redan
på afstånd ett egendomligt utseende. Hittills är denna varietet iakttagen
på endast 4 växtplatser.
Den ena och först kända är belägen strax söder om Högsma by i
Glimåkra socken, helt nära byns skolhus och invid vägen. Den
förekommer där i ett enda exemplar, som för länge sedan är ett moget
träd. Egendomligt nog har jag dock ännu icke, fastän jag under skilda
år har besökt platsen och af trädet samlat kvistar för bytesändamål,
påträffat frukter på detsamma.
Trädet upptäcktes af den välbekante botanisten och mosskännaren,
apotekare John Persson i Tranås, hvilken just har sitt fädernehem i
trakten. Enligt hvad han meddelat mig, skedde detta år 1867 eller
68 under hans skoltid. Han fäste då intet vidare afseende vid fyndet
och gjorde detta icke heller sedan under många år, till dess någon
gång på 1880-talet ett rykte utkom bland skånska botanister, att den
motsvarande formen af den vanliga eken (Q robur var. lanceolata
H. v. Post) skulle vara påträffad någonstädes i Willands härad, såsom
det sades, i trakten af Oppmanna. Detta gaf emellertid J. Persson
anledning att närmare undersöka det af honom mänga år förut
påträffade trädet vid Högsma, hvarvid han fann det tillhöra arten
sessiliflora. Han beskref därefter varieteten i Botaniska Notiser 1885,
hvarvid han gaf den dess namn, var. subintegrifolia.
Numera är »Högsma-eken» känd af ortens befolkning och betraktas
af den som en sevärdhet. Ägaren af marken har därför låtit trädet
stå kvar och skyddat det mot skadegörelse. Laga skyddsåtgärder
kunde dock varå behöfliga i ändamål att för framtiden säkerställa det
mot förödelse, som möjligen vore att befara, när någon gång ombyte
af ägare sker.
Den andra växtplatsen är belägen i närheten. Det är en individ, om
hvilken K. P. Hägerström i Botaniska Notiser 1887 säger: »Den var
omkring 5 meter hög och hade habitus af pil och ek, samt förekom bland
vanlig ek, björk och ljung på solbelyst plats och stenbunden, klippig
mark. Funnen 1884 och med stor möda återfunnen 1885 på »Oppmanna
skogens» södra del omkring 350 meter O. från dess högsta punkt
(374 f. öfver hafvet; se top. kartan) eller N. från Kädarp och O. från
Söndraby».
Den tredje lokalen är belägen å bergshöjden nordväst om
Råbelöfssjön på ägorna till hemmanet Elletorp i Österlöfs socken, ungefär en
kvarts mil från Ekestads järnvägsstation. Där funnos, då jag 1903
på anvisning af en botanist i trakten besökte stället, fyra ännu icke
halfvuxna exemplar, men enligt hvad som uppgafs, skulle ett fullvuxet
träd ha förekommit på platsen, hvilket för åtskilliga år sedan borthöggs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
