Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
art. Det skulle trötta, om jag uppräknade många
exempel. Endast några, tillfälligtvis tagna bland de hundrade.
När en gång siffrorna komma, skall man fullkomligt häpna
över, i vilken utsträckning den syd- och mellansvenska
naturens ädlaste skogstyper fått lida under den fruktansvärda
kristid, vars avveckling vi nu anse oss uppleva. Urgamla
parker vid våra förnämligaste herresäten, lövängar, vilka glatt
och livat ätteled efter ätteled, stå nu ödelagda, gamla
vårdträd ha fallit. Järnvägsstationerna och hamnarnas kajer stå
fulla ej blott av staplar med gran-, tall- och björkved, utan
även av timmerstockar av ek, lind, alm och ask. Jag
rekommenderar en liten inspektion på exempelvis bansträckan
Stockholm— Göteborg. Man förstår ju, att de enskilda ej kunnat
motstå de svindlande pris, som det ädla lövträdsvirket betingat;
men ha staten och kommunerna alltid fall efter fall övervägt,
om de tillfälliga vinsterna uppväga de ideella förluster, de
tillfogat landet och dess invånare? — Naturskyddsföreningen
tillät sig framhålla några dylika synpunkter i en 1917 avgiven
skrivelse till bränslekommissionen, som också ofördröjligen
anbefallde länsbyråerna att beakta vår skrivelses önskemål,
och det synes, som om detta i ett antal fall blivit behjärtat.
Gotland var en gång vida bekant för sina otaliga ängar,
där orkidéerna prunkade i en för fastlandsbon okänd prakt,
och sina oändliga myrar med djungler av starr och ag.
Allt-från vår naturskyddsrörelses barndom har det predikats, att
något måste göras för att rycka några fattiga smulor av dessa
märkliga naturtyper undan röjarens yxa och dikesgrävarens
spade. Det årtionde, vi nu ställa till räkenskap, • har fått
bevittna, att genom en utan alla hänsyn driven uppodling och
uttappning de ifrågavarande växtsamhällena fullständigt och
för alltid släppt sitt grepp på den gotländska bygdens
fysionomi. Vad ängarna beträffar, torde det nu lyckas oss att
bland de enstaka fragmenten av forna tiders härlighet rädda
ett dussintal, några hederliga prästängar, som undgått
förödelsen. Av myrarna, som en gång upptogo inemot Vi o av
allt Gotland, återstå summa trenne. Om det skall lyckas
oss att fridlysa någon av dessa, är mer än ovisst. Det är
att märka, att uppodlingarna på flera av de, ej minst de sista
åren utdikade myrarna, misslyckats, och att sålunda mycket
arbete och stora summor bortkastats förgäves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
