Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
I andra fall — när det gäller sällsyntare fåglar med fordringar
på häckplatser av säregen beskaffenhet — har det varit
möjligt att sätta tecknen så, att de beteckna de kända
häckplatserna eller åtminstone de flesta av dessa. Kartorna bli därför
ej fullt jämförliga. Det har ej heller lyckats mig att få någon
lämplig metod för att ange en arts relativa talrikhet på olika
delar av dess utbredningsområde eller på olika häckplatser,
där dessa äro utmärkta, ej heller vid olika tidpunkter på
samma trakt. Trots dessa brister och ojämnheter i det
framställda kartmaterialet, hoppas jag dock, att det hjälpligt
motsvarar de fordringar, man rimligtvis kan ställa på detsamma
i detta sammanhang.
Att i det följande ur utbredningssynpunkt behandla alla
eller ens större delen av våra svenska häckfåglar skulle föra
oss alldeles för långt, detta må förbehållas en framtida på
bredaste grund byggd specialundersökning, avsedd för
fackmännen. Här nöjer jag mig ined att utvälja vissa arter,
vilkas utbredning under de sista 50—70 åren undergått
avsevärda förändringar.
Det här behandlade ämnet har tidigare varit föremål för
en undersökning av Gustaf Kolthoff: »Om förändringar i
svenska fågelfaunan under det sista halvseklet», offentliggjord
i »Zoologiska studier tillägnade professor T. Tullberg»,
Uppsala 1907. I denna avhandling sammanfattar han sin
rika personliga erfarenhet inom ämnet. Jag har därför haft
största nytta av densamma. Dock torde läsaren av de båda
uppsatserna, hans och min, finna att vi behandla ämnet ur
rätt olika synpunkter.
I flera hänseenden kunna efterföljande sidor närmast
betecknas som ett förberedande utkast. Sannolikt kunna många
uppgifter, ägnade att fullständiga vår kunskap, lämnas av
fågelkännare på olika platser. För alla sådana stannar jag i
största tacksamhetsskuld.
Jag övergår nu till att behandla de olika arter, som jag
utvalt, var för sig.
Rå kan (Corvus frugilegus) fanns före 1858 som häckfågel
endast på Skånes öppna slätter samt på enstaka platser på Öland
och Gottland. Hennes samhällen äro så i ögonen fallande, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
