- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1920 /
92

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

ligtvis motstod jag den och lämnade därför i fred det bo av
denna fågel jag samma vår fann i en al i närheten av mitt
hem i norra Småland. Våra skolmuseer kunna ibland sätta
hårt åt de sällsyntare fågelarterna, om de omhänderhavas av
alltför nitiska lärare. Jag anser för min del, att det icke alls
är nödvändigt, att varje skolmuseum har i sin fågelsamling
exemplar av alla inom landet förekommande fågelarter eller
i sin eventuella äggsamling ägg — kanske i hela kullar —
av alla hos oss häckande fåglar. Det synes mig tillfyllest,
om konserverade exemplar av de mest representativa, mera
allmänna fågelarterna därstädes finnas; i övrigt kunna och
böra goda planschverk, varav nu finnas flere, ersätta vad som
i samlingarna felas. Det torde vara nog, om Riksmuseum och
våra universitetsmuséer ha något så när fullständiga samlingar.

Men det är av vikt att se till, det även tillräckligt med
lämpliga häckningsplatser finnas, alldeles speciellt för de små,
genomgående nyttiga fåglar, som häcka i ihåliga träd, såsom
mesar, flugsnappare, rödstjärtar och starar. Då dessa med
förkärlek söka sina boplatser i närheten av människoboningar,
i trädgårdar och hagar men här kanske icke bjudas så många
»lägenheter att hyra», borde det ligga varje lantbo eller
villaägare eller sommartid stuguinnehavare, även om han
har blott ett par aplar eller en lönn eller oxel vid
stugknuten, varmt om hjärtat att genom uppsättande av
åtminstone en fågelholk, som kan vara av enklaste slag, på samma
gång förskaffa sig den glädjen att om våren och försommaren
ofta få njuta av en sprittande glad eller ljuft vemodig
fågelsång och vid sig själv fästa en trogen och träget verkande
bundsförvant i kampen mot allt slags ohyra å fruktträd och
bärbuskar eller å trädgårdssängarnas kulturväxter.

Huru fågelholkar skola tillverkas och uppsättas, torde
varå onödigt att här förtälja:1 En fyrkantig låda i diskret
färgton av mossgrått med botten och framåt lutande, över
ingångshålet framskjutande tak, allenast 12—15 cm. i fyrkant
för mesar och flugsnappare, samt 18 — 20 cm. för starar, c:a
35 cm. höga för de förra och 45 cm. för de senare,
ingångshålet anbragt högt uppe under det utskjutande taket samt
ej större än att fågeln snart sagt måste tränga sig in för

1 Jämför Paul Rosenius, "Om fågelhjälpa, Sveriges natur 1913, sid. 99 och
följande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:37:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1920/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free