Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
fackman kunnat giva upplysning utan att hundratals kronor
behöft kastas bort på onyttig bergsprängning.l Den
skadegörelse Döda fallsområdet som naturminne tillskyndats genom
detta gruvförsök är visserligen ganska ringa, ty lyckligtvis
ligger platsen, där brytningen skett, rätt väl i skymundan
(från söder döljes den av den utskjutande bergbranten och
från norr delvis av vegetation), men en järndubb inslagen
i själva Döda fallets stup utmärker platsen för en
annan inmutning på lika värdelös malm, och att
brytningen ej kom att igångsättas på denna plats utan på
den nyssnämnda torde väl endast ha berott på en
slump.
Emellertid får man nu hoppas, att frågan om Döda
fallsområdets fridlysning snart skall kunna föras i hamn till glädje
för alla naturvänner och till heder för de män, ägare till denna
för hela traktens historia heliga mark, vilka nu gått i spetsen
för att åt eftervärlden bevara det enastående naturminne, som
Döda fallet och dess kanjon utgöra.
Det finnes ett annat litet område av stort geologiskt
intresse ej långt från Döda fallet, som också skulle vara värt
att skyddas för all framtid som ett minne av krafter, som
voro i verksamhet här, då inlandsisen smalt bort från trakten.
Fig. 6 visar utsikten norr ut från järnvägsbron över den före
istiden utbildade älvfåran, som var utfylld med de dämmande
sedimentmassorna, men som Indalsälven vid
tappningskatastrofen återfann. Nära bildens mitt synes ett litet, från västra
stranden i älven utskjutande, lågt klipparti. Detta uppvisar
en stor mängd jämnt rundslipade, grytartade och rännformiga
ursvarvningar, vilka urhålkats av den med stenar och grus
lastade smältvattensälv, som under starkt tryck störtade fram
ur en tunnel vid basen av den bortsmältande inlandsisens
rand, då denna stod här. Denna klippa visar sålunda ett
prov på det erosionsarbete smältvattenmassorna utförde, strax
innan de avlagrade de sedimentmassor, som utfyllde den
gamla klippfåran och sedan dämde upp Ragundasjön. Klippan
har avbildats och beskrivits av A. G. Högbom i »Ragunda-
1 Sprängningsarbetena här lära ha utförts något år i början av 1900-talet,
sannolikt 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
