Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
med blåsvarta, bullrande åskmoln raskt stigande över
horisontens fjälltoppar, då känner man sig förflyttad till den mörka
urtid, då människan ännu var ett maktlöst kryp inför
elementen och naturen. — På ett ställe sträcker sig ett smalt,
trädlöst blockmarksstråk tvärs över Töfsingån, som
därigenom på en kort sträcka blir underjordisk.
Är alltså största delen av området något ohyggligt
enformigt och ödsligt, så är det som återstår desto mer
överflödande rikt och omväxlande. I synnerhet gäller detta
Töf-singådalen, med vilkens praktfulla yppighet Storåns
strandpartier ej alls kunna mäta sig. Låtom oss först följa Storån
uppför. Dess omgivningar längst ned erbjuda nu föga av
intresse; under kristiden blev nämligen den vackra tallskog,
som tydligen förr växte här, så starkt avverkad, att den
förvandlades till en torr ljunghed med enstaka träd. Här ligger
dock Töfsinghån, en liten sjö med en för det karga norra
Dalarna ovanligt rik vattenvegetation, betingad av det fina
sandslam, som ån avlagrat i myckenhet. Arterna äro dock
ej många; Carex rostrata bildar vida, täta vassar, och på
öppna ytor sända Sparganium affine och Potamogeton alpinas
upp sina flytblad, medan Myriophyllam alterniflorum och
Callitriche hamalata m. fi. växa i tofsar på bottnen. Vid åns
inlopp har ett utpräglat deltaland bildats i form av mycket
låga, fullkomligt plana öar, åtskilda av slingrande ågrenar.
På dessa öar härskar ett växtsamhälle av storartat enhetlig
utbildning; det är en Carex yramz-björk-ass., ofta med riklig
Salix lapponum. Mellan de höga, ranka Gzrøc-tuvorna ligger
dyslammet som en lös soppa, och i allmänhet ha endast
enstaka andra växter lyckats slå rot här.
Mellan hån och Töfsingåns utlopp tränger blockmarken
långt ned mot ån, stundom skild därifrån endast av en smal
Molinia-rand. Strandremsan, som aldrig är särskilt bred,
upptas för övrigt av en mycket heterogen vegetation; än härskar
en blåbärsrik tallskog, än björkskog, örtrik eller av kärrtyp
med Carex juncea eller Deschampsia cœspitosa, än finner man
ett litet kärr- eller mossparti vid en vik av ån. Nedom åmötet:
växer en vacker granskog av äkta urskogstyp, och vid
stranden av denna, där ån delar sig i en mängd smågrenar,
påträffa vi en vegetationstyp, som vi skola få rikt tillfälle att
studera längs Töfsingån: den ofantligt yppiga och frodiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
