Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
från nationalparken, verksamt skydda denna från otillbörligt inflytande
på naturutvecklingen.
Emellertid torde saken även ha en ekonomisk sida. Försåvitt
Turistföreningen icke hade skyldighet att under viss tid avvakta inträdandet
i laga kraft av naturskyddskommitténs och vetenskapsakademiens
beslut, torde nämnda förening vara i sin fulla rätt att ha stugan kvar
och torde åtminstone icke ha någon skyldighet att ikläda sig
kostnader för dess flyttande. För denna flyttningsprocedur skulle sålunda
behövas något penningeanslag. Detta torde dock väga litet i
jämförelse med den fördel, som skulle för naturskyddsintresset vinnas
därav att en härd, som kunde väntas i ej ringa mån förvanska
naturens fria utveckling, skulle flyttas över på andra sidan om de
vattendrag, som bilda nationalparkens gräns.
Jättetallar i Älvkarleötrakten
(Se sjätte försättsplanschen)
Vid det gamla komministerbostället Lugnet, ett par km. norr om
Älvkarleö mellan landsvägen till Gävle och Dalälven, växa fyra stycken
åldriga tallar, som genom sin grovlek och sitt ovanliga växtsätt på långt
håll draga uppmärksamheten till sig. De stå helt nära
gårdsbyggnaderna, två och två, med några tiotal meters avstånd mellan grupperna.
Vid ett besök, som undertecknad i mitten av sistlidna januari
gjorde på platsen, uppmättes stamomkretsen vid brösthöjd på de båda
största till resp. 405 och 330 centimeter. Dock är att märka, att
vardera trädet på omkring 2 meters höjd över marken delar sig i tre
grenstammar, vadan det kan antagas, att de en gång i tiden
uppkommit genom sammanväxning av lika många tallplantor. Höjden
uppskattades för båda till 16—17 meter. Kronorna äro ovanligt
omfångsrika och täta med metertjocka, vridna och nedhängande grenar,
erinrande om paraplytallsformen, samt, åtminstone vad den ena beträffar,
stora häxkvastbildningar. Den väldigaste av de två utsänder från sin
mellersta grenstam en gren, som växt in i en av de yttre, likt en arm,
som sträckes ut för att fatta tag i och stödja broderstammen.
De två andra, söder om de nyssnämnda växande tallarna hava ogrenade
kronstammar av resp. 225 och 224 centimeters omkrets vid brösthöjd
och äro omkring 18 meter höga. Den ena har tydligen förr i tiden
varit använd som ett slags utkiksmast, att döma av de grova
järndubbar och spikar, som sitta inslagna i stammen.
Jag har icke lyckats utröna om träden ha någon historia. Men
säkert är, att åtminstone de båda först beskrivna väl förtjäna att
skyddas endast på grund av sina gigantiska dimensioner.
Till jämförelse må nämnas, att en för några år sedan naturskyddad
jättetall å Bjärka-Säby i Östergötland, om vilken Sernander säger,
att »den är en av Sydsveriges grövsta, om ej dess grövsta tall», håller
418 centimeter vid brösthöjd. Thor Högdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
