Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Säby naturminnen, äro, förutsatt att de bliva mera allmänt kända och
studerade, i hög grad ägnade att avhjälpa sistnämnda brist hos vår
naturskyddsverksamhet. Författaren hör, som bekant, till de icke alltför
många svenska vetenskapsmän, som från början ställt sin förmåga och
auktoritet i naturskyddets tjänst. Som universitetslärare och som
ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen har han i eminent grad bidragit
till att väcka och stimulera naturskyddsintresset. Med öppen blick för
naturskyddets stora vetenskapliga betydelse har han givit oss riktlinjerna
för detsamma och klarlagt dess djupare innebörd, samtidigt som han
varit outtröttligt verksam för utforskande av skyddsvärda områden och
genomdrivande av skyddsåtgärder. Och nu har han med sina
Bjärka-Säby-böcker visat oss huru en naturskyddsundersökning enligt
vetenskapliga metoder bör verkställas och en naturskyddsmonografi skrivas.
Eller med andra ord: »Bjärka-Säby naturminnen» är helt enkelt den
första verkliga naturskyddsmonografi på svenska som kommit i tryck.
Detta om arbetets grundläggande betydelse ur naturskyddssynpunkt.
I och för sig har monografien mycket av värde att bjuda på såväl
vad beträffar rent sakliga uppgifter som i fråga om intressanta
vetenskapliga utläggningar och uppslag. Det är i sanning förvånande, att
en naturskyddsinventering av ett gammalt ärevördigt gods sådant som
Bjärka-Säby, beläget i en av varå äldsta kulturbygder, kan lämna ett
så givande resultat som vad fallet blivit — ett tydligt bevis på vilket
rikt fält för naturskyddande verksamhet, som skulle erbjuda sig i vårt
vidsträckta land med dess många olika naturtyper, om det blott funnes
nödiga penningmedel och kompetenta krafter, villiga att taga i håll
med uppgiften.
Under rubriken topografiska och geologiska naturminnen nämner
författaren bl. a. det vildsköna Skälstorpsfallet, en av de många forsar
och fall, Stångån bildar på sin 7 km. långa väg genom egendomen,
»ett naturvatten, som i nutidens Sydsverige ej äger många motstycken*.
Bland sjöarna uppehåller han sig i synnerhet vid en liten typisk dysjö,
Gunnarsgölen, som han anser särskilt värd att jämte tillhörande
igen-växningsmosse och avlopp bevaras åt framtiden. Glacialrefflade hällar
och stora flyttblock är det gott om på Bjärka-Säby-markerna. Av det
senare slaget naturminnen beskrivas bl. a. ett par sådana, som fått
sina särskilda namn i folkspåket samt två block med labilt jämviktsläge.
Så kommer turen till Bjärka-Säby jätteträd, som enligt författaren
»i sin ungdom troligen skådat, om ej den egentliga forntiden, så dock
vår historiska tids gryning», och bland vilka särskilt jätteekarna äro
att anse som godsets sannskyldiga klenoder. »Om man begränsar
namnet jätte-ek», säger författaren, »till sådana, som hålla minst 5
meter i omkrets 1.5 meter ovan marken, känner jag ej mindre än 11
jätte-ekar på Bjärka-Säby ägor, och säkerligen skola ännu några visa
sig uppnå måttet. Vad detta antal betyder, inses av att t. ex. på Själland,
där ’Kæmpe-Ege’ äro föremål för stor pietet, knappast flera äro med
säkerhet kända». Priset bland Bjärka-Säby-ekarna vad stammens grovlek
beträffar tages av en gammal jätte vid Hofvetorp med en stamomkrets
vid brösthöjd av 6.4 0 meter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
