Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
få olika typer av svensk natur bevarade i ursprungligt skick,
eller med andra ord skyddet har tillkommit mera i
vetenskapligt än i estetiskt och socialt naturskyddsintresse.—––––
I lagen angående nationalparker den 25 juni 1909 finnas
inga bestämmelser, som avse att inskränka det fria tillträdet
till nationalparkerna. Dessa stå öppna för alla och en var;
och från naturskyddssynpunkt finnes ingen anledning att söka
åstadkomma ändring härutinnan. Tvärtom borde alla svenskar
kunna mötas i den förhoppningen att våra nationalparker år
ifrån år måtte bliva mer och mer kända och uppskattade
såsom studie- och rekreationsområden för naturvänner och
naturforskare.
Men härifrån och till att göra nationalparkerna till mål för
turisttrafik i detta ords egentliga mening är steget långt».
Denna skrivelse har, sedan mitt föredrag hölls, återtagits
av Naturskyddsföreningens styrelse. Men den berörde
viktiga problem, vilka när som helst kunna bli aktuella, då det
gäller att reglera turisttrafiken i nationalparkerna och nu
särskilt i Abisko, och bör därför ej avglömmas.
De ifrågasatta anläggningarna voro långt före skrivelsens
avsändande en verklighet. Jag hade i augusti tillfälle att
bese dem.
På Nuoljas fjällregion går nu en delvis redan förut
upptrampad stig upp till fjällets topp, kantad av kraftiga
stenrösen på ömse sidor. Turistföreningens och
Naturskyddskommitterades avsikt med den dubbla rösningen är att tvinga
folk gå mellan rösena i stället för att trampa ner
fjällvegetationen på vida sträckor. Härigenom upptrampas en stig,
och då detta skett, skola rösena få förfalla.
Den andra anläggningen är en upprensning, rösning och
uppmålning av den gamla stigen, som går utmed
Abiskojokks östra strand och fram till den bekanta gruvan Sjangeli.
Turistföreningen har som bekant ett strängt reglemente för
sina stigar med radikala bestämmelser för rösröjningens art,
stigens bredd, rakhet o. s. v. Sidoträden märkas antingen
med bläckning eller med breda färgringar av växlande färg.
Naturskyddskommitténs verkställande ledamot har om vad han
i sin order till Turistföreningen påbjudit haft vänligheten på
min förfrågan meddela:
»Den omtalade ordern rörande utmärkandet av stigar r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
