Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lövskogen och människan 87
Växelbruket inom lövängen har skapat det goda marktillstånd, utan
vilket lövängskulturen icke skulle ha kunnat fortleva under ett
årtusende. Utan växelbruk synes icke ens ett primitivt jordbruk ha varit
möjligt. Lövängskulturens förfall under nyare tiden genom
självhushållets upplösning förbereder jordbruksrevolutionen vid 1800-talets
början. Dock har bonden med seg konservatism ännu under 1800-talet
uppehållit slåttern — den gärning som i främsta rummet skapat
lövängen. Denna verksamhet har ägt kraft att leva sedan alla andra
former av ålderdomlig arbetsgemenskap för länge sedan försvunnit.
Lövängskulturen har i äldre tid i stor utsträckning utövat inflytande
även på utmarkernas skogstyper. Den har i södra och mellersta
Sverige i betydande utsträckning inverkat på den allmänna fördelningen
av barrskogen, och i våra sydligaste provinser har den mycket
målmedvetet påverkat utbredningen av boken, som fått sina naturliga
utbredningsområden hårt beskurna. Även almen har i dessa trakter i
äldre tid i hög grad kommit att beröras av det gamla jordbrukets ovilja.
Utrymmet tillåter mig icke att belysa dessa viktiga frågor, som jag
något närmare uppehållit mig vid i mina ovannämnda framställningar.
De sydliga formerna av lövängsodlingen omfatta även Mälardalen,
för vars rika kultur vid övergången mellan hednisk och kristen tid
de kommit att bliva av avgörande betydelse. Dessa former
bygga i största utsträckning på utnyttjande av eken och hasseln. Norr
om Mälarbäckenet avtaga de hastigt. I Värmland är nordgränsen
dragen mycket skarpt utmed Vänerns norra strand, med otydliga
förbindelser österut och i stället med stark påverkan från väster.
Gränsen följer vidare Byälvens vattenområde, framförallt Glavsfjordens
södra sida. Den omfattar de gamla bondebygderna inom
Gunnarskogs, Köla och Skillingmarks socknar och når omkring sjön Ränken,
Nysockensjön och Bysjön riksgränsen inom Eda socken. Söder om
denna gränslinje går den sydsvenska ängsodlingen ned genom Dalsland
med förbindelser åt Bohuslän. Norrut vidtaga de relativt sent
uppkomna former av ängsodling, som i stor utsträckning influerats av
finnkulturen och vilka framförallt omhuldat gråalen men även björken
och aspen. Vad finnkulturen betytt för gråalens spridning samt över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
