Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Lithberg
133
mina v. Hallwyl, född Kempe, nu önskade få borgen restaurerad och
undersökt, kom hennes blickar 1910 att falla på Nils Lithberg, som
redan då ägde rykte om sig att vara en skicklig arkeolog av det
mångsidiga slag, som här erfordrades. Lithberg antog anbudet och tog
omedelbart itu med uppgiften, som för en ung man onekligen gav
lysande möjligheter till kulturhistorisk forskning i stor stil, ty det
gällde såväl arkeologiska som historiska undersökningar rörande
själva Hallwil och dessutom resor och jämförande musiestudier för
att kunna bygga en historik på vid, komparativ bas. På tre år voro
grävningarna färdiga. Forskningsmaterialet överfördes till
Stockholm, så långt sig göra lät, och bearbetades, katalogiserades och
avbildades här med biträde av en hel stab av medhjälpare. År 1913
flyttade Lithberg från Lund till Nordiska museet i Stockholm. Han
blev amanuens vid allmogeavdelningen, men sökte genom ett slags
hälftenbruk samtidigt fullfölja såväl sin stora Hallwilsundersökning
som museiarbetet och därmed sammanhängande folklivsforskning.
Lithberg synes nu medvetet strävat efter att fullfölja ett bestämt
forskarprogram i syfte att bygga upp en modern kulturhistorisk
vetenskap på arkeologiska grundvalar men med etnologisk inriktning
och med anlitande av allt slags folkminnesmaterial och muntliga
traditioner. Det dröjde icke heller länge förrän han erhöll ett
avgörande stöd för fullföljandet av dessa planer, även denna gång genom
ingripande av greven och grevinnan von Hallwyl. Är 1919
överlämnade de nämligen en donationsfond till Nordiska museet för
inrättande av en professur i Nordisk och jämförande folklivsforskning
vid museet, och i överensstämmelse med deras önskan kallades
Lithberg till innehavare av densamma. Redan föregående år utvidgade
och intensifierade Lithberg sin rent etnologiska forskarverksamhet,
och han publicerade från och med denna tid årligen en serie skrifter
inom folklivsforskningen.
Hans disputation år 1914 rörde emellertid ett arkeologiskt ämne:
Gotlands stenålder. Det arkeologiska intresset var och förblev alltid
en avgörande faktor i hans tänkande. Denna avhandling var
originell och samtidigt ytterst karakteristisk för hans metod och syften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
