Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre uppsatser och meddelanden
*S5
den om en sedan någon tid tillbaka
inom Jämtlands län pågående aktion i
syfte att rädda och föröka det under
en lång följd av år allt fattigare blivna
fågellivet vid länets sjöar, vattendrag
och sankmarker.
Föreningen Gamla Östersund och
Heimbygda hemställer nu hos K. Maj:t
om total fridlysning inom hela länet av
alla slags sim- och vadarefåglar under
en tid av minst 5 år. Om åtgärdens
behövlighet och ändamålsenlighet
uppgives full enighet råda hos länets
befolkning — däribland också lapparna.
Även domänstyrelsen förordar den,
ehuru med undantag av de delar av
länet, som äro belägna ovan
skyddsskogs-gränsen. Likaledes föreslår styrelsen att
stor- och smålom undantagas från
fridlysningen. Fridlysning inom länet i
dess helhet tillstyrkes däremot av
såväl länets egna administrativa
myndigheter, däribland länsstyrelsen, som
också av K. Vetenskapsakademien.
Akademien understryker att andfåglarna,
företrädesvis dykänderna, också inom
skyddsskogsområdet i hög grad äro i
behov av skydd för stammens
förkovran. Vidare förekommer här —
numera nära nog på den enda platsen i
vårt land — dubbelbeckasinen som
häckfågel. Den lilla stam, som nu är
kvar, behöver väl att fullständigt
skyddas. Det framhålles också, att
övervakandet av fridlysningsbestämmelserna
skulle försvåras genom införandet av
en gränslinje.
FÖRSÖK ATT GÖRA
SÅNGSVANEN BOFAST I
JÄMTLAND.
I samband med ovan berörda
frid-lysningsärende bör även ett föreståen-
de inplanteringsförsök av stort intresse
omnämnas, nämligen försöket att
återigen göra sångsvanen bofast i Jämtland,
där han fordom häckat på flera olika
platser. Enligt av docent Arbman
meddelad uppgift skulle en (för den
faunistiska litteraturen okänd) häckning av
sångsvan så sent som på 1890-talet
förekommit s. om Hundshögen i
Oviks-massivet. Samtidigt meddelas, att
enligt utsago av herr Bertil Nygren i
Norsjö ett sångsvanpar skulle häckat,
visserligen ej i Jämtland, men så långt
söderut som vid Aggsjön, nära Norsjö
sockengräns mot Lycksele.
För den tilltänkta utplanteringen
våren 1935 stå tvenne svanpar till
förfogande, av vilka det ena skall
utsättas i någon av småtjärnarna i
Handölsåns mäktiga deltaland mot Ånnsjön,
varest sångsvanen förr häckat, det
andra i Ändsjön på Frösön.
Red.
JORDBRUKAR-UNGDOMENS
FÖRBUNDS (J. U. F:S)
NATURSKYDDSVERKSAMHET
UNDER 1934.
Från en av ledamöterna i J. U. F:s
naturskyddsnämnd, konstnären J. Aug.
Hedin i överlida, Västergötland, har
redaktionen för »Sveriges Natur» haft
nöjet emottaga en berättelse över
förbundets naturskyddsverksamhet under
förlidet år. Då det livaktiga förbundet
tydligen även på detta område nedlagt
ett både mångsidigt och föredömligt
arbete, som bör intressera årsskriftens
läsare, återgives här det huvudsakliga
innehållet av nämnda berättelse.
J. U. F.-rörelsen har alltifrån sitt
framträdande haft en
naturskyddsvänlig betoning. Strödda insatser i natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
