Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A d o 1 f i n e.
Afgrunder! Huru skall detta slutas?
Mannen.
Här se vi nu Packartorget. Du vill till Hötorget, och
det är mycket riktigt för dig. Men dit kan man komma
sedan. Nu hit: jag skall visa dig något på Packartorget.
A d o 1 f i n e.
Jag förgås — jag stannar — jag kan ej gå längre —
jag går ej ett steg —
Mannen.
Visst gå du; ett steg, två steg, tre steg. Det hörs bäst
på plasket af dina små fötter i smutsen. Jag går också.
Här äro vi nu. Ett rymligt torg, Packartorget. Här får
folk rum att stå se på någonting. Här ses en lång påle,
ofvanpå hvilken står en svart figur med risknippa. Det är
straffets Gast: Matthias eller Matts. Ser du den, flicka?
Han är af koppar.* Där får man spö.
A d o 1 f i n e.
Fräls! Himlar, finns ingen hjälp för mig?
Mannen.
Bah — icke får du spö — endast jag.
A d o 1 f i n e.
Fly förbannade — lämna mig — släpp!
Mannen.
Är du förvirrad? Jag skall ju föra dig hem.
* Herr Hugo, som varit i Stockholm, vet att en bronsbild, som folket
allmänt kallar Kopparmatte, stått högt och synligt på spetsen af stadens
skampåle, omkring hvilken befinna sig öfriga straffmaskiner, såsom Trä
märren, på hvars hvassa rygg man rider, kåken, hvarvid man sliter ris och
spö, o. s. v. Dessa inrättningar stodo förr på Packartorget, men äro nu
flyttade till Träsket. Namnet Kopparmatte lär folket tagit ifrån en
borgmästare Matthias**, som i Ltibeck låtit gjuta bronsbilden åt Stockholms
stad. År 1833 om våren skall Kopparmatte hafva blåst ned och gömmes nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
