- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
11

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redan 1845 påbörjade Blanche den första serien af
dylika berättelser. Det var T aflor och berättelser ur
Stock-holmslifvet. 1856 författade han för Aftonbladet Berättelser
efter klockaren i Danderyd, och slutligen mellan åren 1857—
1863, då Blanche redigerade Illustrerad tidning, framkommo
hans Bilder ur verkligheten, sedermera samlade i fyra serier:
Hyrkuskens berättelser, En prästmans anteckningar, En
skådespelares äfventyr och Strödda anteckningar. De tillhöra
det bästa Blanche skrifvit, och ännu i dag genombläddrar man
med nöje detta galleri, i hvilket det dåtida Stockholm lefver
upp för oss med sina typer och personager. Hvem erinrar
sig icke med nöje den dråpliga berättelsen om, huru Kalle
Utter informerade på herrgården eller grasserade som djäfvul
i Klara skola; det underliga sätt, hvarpå Jonas Dugge vann
sin brud; pastorsadjunkten Axel Dahls tigerjakt på
Strömsborg; skådespelarens missöde som vålnaden i Hamlet och
alla dessa andra historier, lika godmodiga som roande. Bo
Jonsson Grip representerar på ett utmärkt sätt bofven; Lars
Blom gifver en liflig föreställning om husagans nackdelar —
i korthet sagdt, det är som en stor anekdotsamling ur tidens
historia. Det bästa i dessa skisser är kanske ändå den äkta
Stockholmsluft, som sväfvar öfver dem.

Mot slutet af 40-talet dog Blanches verklige fader,
Bergvall, och Blanche ärfde hans icke obetydliga
förmögenhet. Blanche var nu en oberoende man, och han gaf sig
ut på resor för att skåda och njuta lifvet. öfverallt hvart
han kom såg han Europa i revolution, och han medförde
hem något af denna kosmopolitiska frihetstörst. 1859 blef
han riksdagsman och spelade en viss roll i politiken ända
till sin död, hvilken inträffade år 1868, just under dessa
gatutumult med anledning af Karl-XII :s-festen, hvilka han
sökt stäfja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free