Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Johan Gustaf Snoilsky
På krattad plan en rundel med reseda.
Bak gipsfiguren inom mussleringen
en kisse syns på språnget sig bereda
att nappa fjäriln i den hvita vingen.
Här är det skönt. Hit har jag låtit flytta
mitt skrifbord ut i sol och sommarfläktar,
och medan lungan dricker brisens nektar,
jag söker att med pennan göra nytta.
Men innan rimmet fastna kan på betet,
jag ser mig kring — hvar äro mina kära?
Jag måste känna att de äro nära.
En parasoll jag skönjer bak staketet.
Ett par små röster hör jag också kvittra.
Allt väl. Så vakna, gamla sångarifver!
En rörelse härinne — och jag skrifver.
Nu får ej något tanken mera splittra.
Dock nej — med ögat har han alltid sprungit
och vill ej hålla kursen på min maning.
Nyss fick han på det hvita huset spaning,
där tullförvaltarn bor och Sehlstedt sjungit.
Nu gingo några lotsar framom grinden.
De hälsade. Jag känner till dem alla.
Strax låter tanken åter ämnet falla
och följer med till båten. God är vinden.
Men utåt vägen gångjärn knarra hör jag.
Det är bestämdt att jag skall tråden tappa!
Från gläntad grind det frågas: skrifver pappa?
och åter huldt satiriskt: kanske stör jag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
