Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gagnade år till, och ändå icke blefvo fullkomliga, ty det kan
man aldrig bli i den saken, hvilken är den enda på jorden,
där man begär fullkomlighet. Eller upptäckte vi några dolda
motiv? Gud vet, men tröttnade gjorde vi, det göra vi nu
så ofta. Äro vi gamla, månne, och längta till ro? Lärde vi
något? Ja, en stor sak, att allmänna värnplikten var ett
attentat mot folkfriheten, att den var en lömsk förrädare,
som under frihetens lånade fana ville lägga ett folk i träldom;
det lärde vi, och därför voro vi beredda, när den gjorde sina
första anlopp; vi kunde svara dem, att vi ej trodde på det
fosterländska i deras två års kasernering, då vi visste att
deras skräp kunde så lätt inläras på lediga stunder.
Emellertid, våra kompanier stå uppställda; släktingar och
vänner nicka afsked och återseende till gärdet*. Är det det
nya statsskicket eller ”representationsförslaget”, som vållar
denna demokratiska anordning? Här står lektorn bredvid
gymnasisten, grosshandlaren bredvid drängen, fabrikören
vid gesällen. Studenter, unga ämbetsmän (dock högst få!),
artistelever, smedsgossar, kontorister, skolungdom råkades
här i en brokig blandning. Ståndsskillnaden var då verkligen
upphäfd? Ja, till en tid! Hvad vi voro demokratiska,
entusiasmerade, förhoppningsfulla! Själfva militären, den mest
aristokratiska, den mest hatade och fruktade var ju faktiskt
nedsatt, då vi visade, att vi kände alla deras hemligheter; vi
hade ju till bataljonschefer officerare från konungens egna
lifgarden, kaptener och majorer i riktiga uniformer med guld
och silfver. Ja, men vi ha också en bataljonschef, som icke
bär konungens livré. Där rider han, hög, nedlåtande och
allvarlig, allvarligare än då vi sågo honom vid konungens
sida den första maj för ett år sedan. Grefven har tagit
afsked, aflagt bottmoller och vapenrock med guldtränsar. Han
* Här måste jag begagna tillfället upplysa alla språkforskande bönder
att en stockholmare aldrig säger »gelet» för gärdet, hvilket däremot alltid
säges af resande västgötar och smålänningar, som befolka våra hamnbryggor
och hvilka visst icke vilja räkna sig som stockholmare, Gud bevars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
