Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Skogen och Sjön
kläderna och hyran på fickan. Fick hustru och hus och fast
plats med detsamma. Det är somliga, som det går ihop för.”
Sammel hörde på allt detta, och han förstod, att den
andre satt och afundades honom. Han begrep bara inte
hvarför. Därför svarade han inte heller, fortfor bara att
stirra ut i blåsten.
”Jag har inte fått mitt eget klart än,” fortsatte Norman
sin egen tankegång. "Och jag har gått här nu i snart tio år.”
Det sköt liksom något hvasst ut ur Sammels ögon och
träffade den andres ansikte.
"Har du seglat, du?” sade han kort.
”Jag?” genmälde den andre. ”Jag har gått från
Liverpool och till Rio, från Rio till Wellington, från Wellington och
till Hamburg. Gud ske lof, jag kom hem igen.”
Sammel hade hört sjömän säga så förr, och det gladde
honom alltid. Han växte då alltid till en sju helsikes karl i
sina egna ögon, därför att han ännu åtminstone kunde längta
ut. ”Du är en käring,” tänkte han, ”en äkta Herrans
käring.” Han kunde ha rest sig upp och spottat den andre
i ansiktet. Men att svara något direkt föraktade han, satt bara
och skrattade invärtes af elakt nöje.
”Det är besvärligt på sjön ibland,” sade han och såg
ut igen.
”Det var ett helvete,” högg Norman i, utan att förstå,
att den andres ton lät försmädlig. ”Styft arbete, klen mat
och ondt om sömn. Nej, du ställde det bra för dig. Det
gjorde du.”
Sammel tänkte, att han hade egentligen inte ställt för
sig alls. Det var nog andra, som hade åtagit sig den saken.
Men han var van att behålla sina tankar inom sig, därför
att de i allmänhet ej dugde att meddelas åt andra. Därför
svarade han blott med ett slags mummel, hvilket lät som ett
morrande.
”Och jag säger det," tog Norman i igen, "att du gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
