Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.0" -., O ••-..O *... 0 Ö •
• o*
•O’wO—-.■©••..•ö*
Ur Karin Brandts Dröm
och tyst, gå de arm i arm. Karin visar honom sina vägar
i skogen, stenen vid bäcken, som larmar af vårflödet, stranden
nere vid sjön, där sanden ligger som en hvit båge, hvilken
vågen smeker.
När de komma tillbaka, är det redan mörkt. Karin
tänder lampan, och ingen af dem vet, hur tiden kunnat gå
så fort. Dock har den gått, och när de skiljas i trappan,
som för till bådas rum, då brinna Karins kinder. Hviskande
byta de kyssar i mörkret, till dess att Karin säger:
”Inte mer. Jag blir rädd.”
Länge sitter Karin sedan inne hos sig vaken, lycklig att
systern är borta, lycklig emedan hon vet att några steg från
hennes dörr finns den, hon älskar, lycklig åt allt, som kommit
och ännu kan komma, allra lyckligast dock, att hon är ensam
med sin lycka.
Först när hon lagt sig och redan släckt ljuset, minns
hon något, som hon glömt.
”Tänk,” tänker hon, ”ej en enda gång har jag kallat
honom vid namn.”
Och hon beslutar att nästa morgon, när de mötas, vill
hon hälsa honom med att säga det högt.
Det underbara namnet, som hon aldrig förr kunnat uttala.
Leende somnar hon.
Men den unge fänriken har icke gått till sängs. Allvarlig
sitter han vid sitt bord och har icke rum för mer än en enda
tanke: hur enkelt och rikt lifvet plötsligt blifvit, och hur rak
och klar den väg nu ligger utstakad, som han från denna
dag har att gå.
XI.
Alltid hade Karin sett sitt lif som en leende dröm, hvarpå
hon aldrig behöft någon förklaring. Nu hade denna dröm
fått något af salighet som aldrig förr. Icke heller nu frågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
