Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
& . -...............................................%
Samuel Columbus
modfallne, såge på hvar ann med bedröfligit lynn och dumma
Munnar. Stiernhielm, mitt i dheras varande häpenheet, stiger
op ock taar på dansa och sedan med allehanda lustige Språk
brafvera lyckan, så att alla måtte lee och förgåto stoor deel
af sitt innevarande elacka tillståndh.
Men sedan han nu hant till Stockholm, fant han värden
hårdare, än han formodde, i det hans bekante och förmente
vänner föga ville för nans torfftigheet skull vetta åf’n. då
förnam han världens kynne i motgången och satte sig neder
och skref det vackra Latinska Idyllion på Anacreontisk Vers,
thet nu står vid ändan på hans Hercule i dee begge Upsala
editionerne, der i han Penningens höghnödigheet lustigt och
sinnRijkt beskrifver. Och som han i bem: te sin förlägenheet
hade rönt Secreteraren Behms och Cammar-Rådetz
Skytte-hielms Vänskap och stadigheet, ty dedicerar han ock dem
samma Idyllion. lijtet der effter blef han Assessor i
Reduc-tions-Collegio, som då nvtz var inrättat. Men som han såg
den tiensten något odieus och förhatelig, så frampt han skulle
fullgiöra sin plicht och sitt Samvete, steeg han sielf der ifrån
och lefde uthan tienst, till dess sig yppade ett rum i
Krigz-Collegio, det han kom till att bekläda. Han var i stoor ynnest
och nåde hoos Konung Carl Gustaff, som mycket hölt af
hans ingenio ock i synnerneet af hans Hercule. Så att, när
een herre hade läst opn för Kongen Stiernhielms Herculem
en gång i Vagnen på een reesa, frågade Kongen, om han
intet var längre än.
Tvenne feel hade Han. om Jag dem skall märckia; det
första : att han var oachtsam Dåde om Tijd och Medell; Hvaraf
förordsakades, att han aldrig med sina skriffter kom fram.
Han giorde intet, som Jag har sedt brukas i Paris, der Jag
detta för lust skull skrifver. att värden låter op dören åth
den fremmande, om han hindrar honom, ock blijr icke dess
mindre lijka god vän, eller ock taar liuset och lyser honom
uth, så frampt han blijr öfver Klåckan 10 eller 11 om affton,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
