- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
217

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosimunda

Törss du mördar’ än gåå på Gudz gröna jord?

Du meenedar’, tör du ännu wijsa digh,

Seen du hiälslogh migh, din nådefulla Kung,

Migh, din herre, som digh giorde myckit gott,

Slätt oskyldig moot all Gudz och mensklig rätt?

Men höör, hör du! Såsom du och din gemåål,

Den trolösa Rosimunda, giorde migh
Och tillijka slogen yncklig mig ihiäl.

Båd’ i sender hulpes i den stunden åth,

Alla båda skolen i tillijka döö,

Och betala sådan wåld medh skakat mått.

Snart skall hembden komma öffwer henn’ och dig,

Att du aldrig skalt fåå see Gudz klara sool
Mera upgå nånsin i all ewigheet,

Och förbannat skalltu Konung-mördare
Stedze wara, Rosimunda sammaledz.

(Han träder af.)

H e 1 m i g e s.

Hielp o himmel! Hielp! Jagh weet ey, hwar iag ähr
Meer för ängslan, så ähr iagh nu trött och matt.

Huru haffwa desse hwassa ord och röst
All inelffwor krossat mig och merg i been’.

Ach, iagh uusle! Hwar skall iagh fåå tarffwlig tröst?
Kom och hielp mig, kom Draffwant, ledsaga migh
Uthan upskoff hän till mitt beställta badh! —

Här hålles det sista interscenium:

Cleph, som länge här och där mz sin Pickelhäring lette sin Diletta,
fann henne omsijder uthi twenne röffwande soldaters (om hwilka agerades
i nästförra interscenio) omilda hender, fången och bunden, hwilka sin emillan
ordkastas om henne och hennes smycken, hwilken af dem skall äga henne.
Clef går och will frelsa henne, de ruusa ann, den ena på honom, den
andra på Pickelhäring. Hwilken, när han seer sigh wara för swagh, håller
medh dem emoot sin herre Clef, som imedler tijdh den ena aff dem i hiäl
stuckit haffver, sargar så den andra, låter taga den skelmska Pickelhäring
fast, som föres uthur spectaclet att uphengias. Clef och Diletta fägna
hwar-annan och gå hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free