- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
276

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

& —
Haquin Spegel

Himmelen häpnar och flyr, ja, himla-stodarna skälfwa,
Skyarna skifta sin hyy, och sigh förblandade hwälfwa,
Helwetit hisnar och alt thet ther bland andarna fängslas,
Gräslige Resar och Troll diupt vnder watnena ängslas.

Ur TREDIE DAGENS SKAPELSE.

Jagh tycker at jagh seer hur gladlynt Noa myste
På munnen, när then dagh igenom skyrna lyste,

Som honom jordens plaan, fast hon war öde, wiste;
Jagh tycker at ock Cham åth sådan glädie gliste.

Thet war een frögd at see en skymt af Ceder-toppar,
Fast ganska skallote, ja, vthan bladh och knoppar;

Een frögd at man fick see then bara markens skorpa,
Ändoch hon låg betäckt medh möglot brädzl och sorpa:
Ther låg thet hela land, men aldels tomt och öde,

Ther fluto många diur, men stinckande och döde;

Ther syntes åkrar nogh, samt badmar, täppor, hagar,
Men sädh war ther eij sedd och sådd i många dagar;
Likwäl war thet een frögd at man såg watnet nidras,
Ja, såg at Gudh vthi sin hämnd begynte idras:

Hur mycket större frögd haar Adam tå fått röna
När han then nya jord såg i sin fägring skiöna;

Såg all ting stå i floor och all som liufste bloma,

Och eij then minste to, eij tufwor wara toma;

Men alt i skiönsta wäxt, ja, alt i mogen gröda,

Thet han beskåda fick och niuta vthan möda.

Som jorden then tijd war så wil jagh henne wisa,

På thet jagh bättre må min Gudh tilbörligt prisa:
Förvndrer eder eij at jagh nu öfwerhöljer
All then förbannelsen som Ewæ äple följer,

At jagh alt ogräs nu bort vthu marken rycker,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:25:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free