Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arfsanspråk erhålla just samma anseende, som allmogen
estimerar så högt, ja, högre än allt annat.
Hvad åter sjelfva min personlighet vidkom, min
samhällsställning och mitt rent personliga anseende, så kunde
jag ju i all rättfärdighets namn ej inse annat, än att jag med
min lärarebildning och mina kunskaper odisputabelt var fullt
värdig att bjuda f. d. nämndemannen och landstingsmannens
dotter min hand, och detta så mycket mer, som han, oaktadt
dessa i allmogens öron högt klingande titlar, ej egde
förmåga att uppsätta en enda af alla sina inlagor och skrifvelser
utan mitt benägna biträde.
Han kunde ju, ärligt tänkt, aldrig önska sig något bättre,
än att få en sådan privatsekreterare till måg.
Detta angående mitt förhållande till och mina utsigter
hos fadren, giftomannen, något som ju äfven borde hafva
sin giltighet och tillämpning på dennes maka, modren.
Derefter granskade jag mina utsigter till framgång hos
den egentliga kontrahenten för ingåendet af ett äktenskapligt
förbund, nemligen dottern, den unga flickan sjelf.
Den, som aldrig så litet lärt känna kvinnans naturell,
vet ju, att skick och utseende (jag medgifver dock gerna,
att dessa båda egenskaper af qvinnan oftast uppskattas i
omvänd ordning, hvarföre det ju är allra lyckligast, när båda
finnas förenade) äro de vigtigaste faktorerna för framgång
hos det täcka könet.
I fråga om ett ledigt, men på samma gång värdigt skick
borde väl ingen af den manliga ungdomen i Glimminge kunna
täfla med mig, som i hela 3 år vistats i en storstad sådan
som Göteborg.
Om utseendet torde det emellertid vara finkänsligare
att icke yttra sig, då man sjelf skall sitta som domare.
Men då jag noga skärskådade mig i spegeln, kunde jag
ej finna något annat att anmärka, än att mina tänder vid
ett leende visade sig serdeles svarta och anfrätta, hvilket utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
