- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 20. August Bondeson ; Ola Hansson ; Sophie Elkan ; Axel Lundegård ; Daniel Fallström /
257

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ständigheternas obönhörliga logik, och att det vore både
lönlöst och löjligt, om han försökte spjärna mot sitt öde.

Han ser sig omkring i rummet; därborta knäar den hvita
narrdräkten, med nederdelen på golfvet och ärmarna
slingrade omkring en stolrygg — en tom gycklarehud, som roar
sig med att parodiera sin ägares sista pose! Och från golfvet
bligar sidenmasken med sina tomma ögonhålor — en modern
narrkåpa utan de symboliska attributen — tuppfjädern,
bjäller-kransen och åsneöronen — prydnader, som kanske för evigt
fastnat på den siste innehafvarens hufvud.–––-—

Efter frukosten uppvaktar han kungen, som också, af
alla tecken att döma, haft en orolig natt. H. M: t sitter slött
hopsjunken i en stol, stirrande ut i luften med slocknande
blickar. Omkring hans läppar leker det eviga leendet af
stelfrusen ironi, och han mumlar mystiska ord om en kvinna
som råder öfver jorden.

”Hon ligger med armarna utsträckta i öster och väster
och fotterna begrafna i antipodernas is; men hufvudet hvilar
mot den norra polen, på en kudde af evig snö. Storbrittanien
kallas den ena af hennes spenar, Danmark den andra — af
den sög jag i barndomen näring, så att jag växte mig större,

starkare än andra.––––Jag vet, att ni också diat henne i

smyg, herr etatsråd! Det finnes ett hemligt brödraskap af
sju röda kavaljerer, hvilkas uppgift är att uträtta ondt i
världen. — Jag är den förnämsta af dem alla och den ringaste

är ni–––och min vänskap för er är ingenting annat än ett

stänk af min sjudande kärlek till det onda — förstår ni?
Hahaha!”

Han reser sig plötsligt; ögonen gnistra af elakhet och
skadeglädje. Hans lynne är luft med kastbyar, nyckfullt som
en modersjuk kvinnas. När förståndet klickar, upphetsar
han sig ofta till vildhet med sina egna ord.

”Tro aldrig att ni är säker!” far han ut, i det han
skakar sin knutna hand i luften. ”Min vänskap är bara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/20/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free