Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Sista Noveller - I Trastevere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ja, hur många helgon har du för dina privata behof?
Det går ailt upp till dussinet?”
Domenico märkte icke hånet. ”Jo, det vill jag tro.
Först är det” — han räknade på fingrarna — ”mitt
skyddshelgon, efter hvilket jag har namn — Domenico — och aldrig
förgäter jag att på hans dag sätta ett brinnande vaxljus i
hans kyrka vid Torre del Grillo. Vidare är det den helige
Lazarus, som är de fattiges vän och skaffar dem smulorna
från de rike männens bord — som jag får i dag hos dig,
Melkisedek — och den heliga Fina, som botade
krymplingarna. Men säg mig, hafva judarna verkligen icke ett
enda helgon?”
”Nej, bara en enda Gud,” sade Melkisedek, ”en enda,
som är alltings början och slut!” Han räckte upp pekfingret
och sade med en sorts fanatism: ”en, en, en!”
Denna gång höll Cesare med Domenico. En gud kunde
icke sköta allting själf, men behöfde hjälpare. Ihjälkäxad
skulle han också bli om han vore ensam. Ville man redan
dyrka och åkalla, var det så godt att ha många olika att
vända sig till! När det klämde, gick man ju icke heller till
sindakon med detsamma.
”Helgonen äro min själ och gud det bästa vi ha i hela
religionen,” sade han. ”Till exempel Medardus, som skyddar
vingårdarna för frosten. Om han icke funnits, sutte vi här
med torra strupar.”
Vid tanken på denna möjlighet hällde Cesare i sig ännu
ett bräddadt glas Genzano. Hans väderbitna knektansikte
hade blifvit kopparrödt. Han började spänna armmusklerna.
Han hade en slagshjältes grälsjuka rus.
Men Melkisedek, som också blifvit het, ryckte
öfver-lägset på skuldrorna och fortsatte att ropa ”en”, som om
det lilla ordet gömde obegriplig visdom.
”Å, käft, hvem nöjer sig med en flicka, en kyss, en
flaska vin och en mässa?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
