Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Stenbäck - Ur Dikter - Bref till min vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur DIKTER.
BREF TILL MIN VÄN.
Fåglarna sjunga i skyn, och glad som en älskande yngling
stiger solen igen upp ur sin nattliga bädd;
ser sig med glänsande öga omkring och nickar ”god morgon”
vänligt åt dalar och berg, glädjen och lifvet och mig.
O, hvem ville väl stum och mörk i det strömmande skenet
luta sitt hufvud och tyst tänka på dagens besvär?
Allt hvad som rör sig i luften, och allt hvad som rör sig på
jorden
nyss har vaknat och gläds nu åt sitt yppiga lif.
Hvile de väldiga böckerna med sin viktiga vishet;
liksom en flyktande dröm bleknar den töcknig och flyr.
Men för min blick, när jag höjer den upp, står morgon och
solsken,
morgon och solsken och lif, leende, hvart jag ock ser.
Låt mig glädjas däråt! Som svanen simmar i viken,
simmar i glädje och ljus, fri och lycksalig, min själ;
och mitt hjärta blir lätt, och fullt af lyckan att lefva
klappar det vänligt och varmt, stolt af sin ungdom och eld.
Klappa, du brinnande, snart förgängliga hjärta, så länge
glädje och vänskap och sång blomma på jorden för dig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
