Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är lätt att förstå denna tidehvarfvets dragningskraft.
Det är en period af samlad och enhetlig sträfvan, mer
intellektuell än fantasifull, i många afseenden betecknande en
höjdpunkt inom vår litteraturs historia, rik på betydande och
intressanta personligheter och erbjudande flerfaldiga
tacksamma uppgifter.
Tidens intresse var i öfvervägande grad formellt, men
mindre riktadt på nyskapelser och formrikedom än på
formtukt och uttryckssättets kodifiering. Man sökte skapa den
goda svenska stilen; språket skulle hyfsas från sitt forna
barbari, från sträft skulle det bli lent, från klumpigt elegant.
Det var den goda tonen, som skulle bestämma hvad som togs
upp och hvad som förkastades, det var smak man satte som
det afgörande och bestämde såsom konsten att ej fela.
Smakens grund är odlingen, förklarade Leopold. Ingen kan
bestrida att detta var en betydande och nödvändig gärning.
Vi kunna visserligen inte biträda gustavianernas egen åsikt,
att de genom sin smakrensning af litteraturspråket slogo in
på en alldeles ny väg. För oss stå de i stället som fortsättare
och fullbordare af sträfvandena i denna riktning under
föregående årtionden (se detta arbetes tredje del, inledningen),
men det var likafullt högst väsentliga och till stor del
nyformulerade spörsmål, som de afgjorde. Slutpunkten af denna
utveckling är de stilar och den språkliga uniformering, som
känneteckna andra upplagan af Svenska akademiens handlingar,
i all synnerhet efter sedan Leopold offentliggjort det
som akademiens förslag framlagda betänkandet i fråga om
stafsättet.
Hur starkt det formella intresset än var, ägde det dock
inte första rummet på gustavianernas program. Detta intogs
naturligtvis af tendensen, ty hela denna tids uppfattning af
poesien är tendentiös. Det ledande litterära sällskapet efter
Tankebyggarorden, fru Nordenflychts krets, hette programmatiskt
Utile Dulci och Leopold talar i tidens anda om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
