Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för ursprunglighet, friskhet, enkelhet och skönhet, ju mer
blef Hellas idealets land, och i denna humanism fann Tegnér
näring för sitt väsens djupaste behof. Klarhet, måttfullhet
och harmoni blefvo honom oeftergifliga fordringar på poesien.
Med sin utomordentliga lätthet att sätta sig in i språk blef
han jämväl tidigt hemmastadd i modern litteratur; bland
franska författare fängslade honom väl Voltaire mest, bland
engelska Macphersons Ossian, och sålunda upptog han
1700-talets typiska tendenser, upplysningen och sentimentaliteten.
Dessa intryck satte sin prägel på ungdomsdikterna; först efter
hand och under påverkan från annat håll inträdde antiken
i sin fulla rätt.
Emot det tyska språket bekände Tegnér sig från
ungdomen hafva hyst fördom; Lund ägde ej heller någon sådan
profet för tysk tanke och tysk kultur som Uppsala hade i
Benjamin Höijer. Men helt obekant därmed var man dock
icke vid det sydsvenska universitetet, och på afgörande
punkter fick Tegnérs världsåskådning sin prägel från
Tyskland, från Kant och Schiller. ”Under åren 1801—1802,”
berättar Tegnér, ”studerade jag, utom latin och grekiska,
synnerligast filosofi. Flera af Platos dialoger, Kants skrifter
och äfven en del af Fichtes genomgingos. Med mitt konkreta
sinne har jag dock föga tycke eller fallenhet för dessa abstrakta
spekulationer; ty ehuru jag kan ha någon skarpsinnighet,
saknar jag dock djupsinnighet och förvillar mig lätt vid en
längre systematisk deduktion, som icke kan ge några
hållpunkter för min fantasi. Hvad som isynnerhet fäste mig vid
Kantska kriticismen var dess ursprungligen skeptiska natur
och dess resultat, som stannar vid ett obekant och
outgrundligt.”
Studiet af Kant hade emellertid äfven skänkt Tegnér
något positivt. Uti sin motvilja mot metafysisk spekulation
och i sitt behof af klarhet och reda var Tegnér en
”upplysningens” man, men för så vidt denna som sitt mål satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
