Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helige — på bokhyllan. Ämbetet, så som jag måste taga
det, är visserligen besvärligt om somrarna; men vintern är
lång, och hvilostunderna böra då vara många. Med ett ord,
jag har hittills funnit min belägenhet dräglig nog; och därför
tackar jag väsentligen mitt resignationssystem och den
öfver-tygelse, som allt mer och mer stadgar sig hos mig, att mitt
lif blommat ut och att min egentliga glädje ligger bakom mig,
hvar jag också må flytta. Det stora problemet är att kunna
vinna något intresse för den återstående nattsidan af min
lefnad; och detta problem bör kunna lösas lika så väl här
som annorstädes. Men det förstås af sig själft, att med alla
dessa betraktelser ögonblick inträda, då jag rätt gärna önskade
att vara midt ibland eder tillbaka på Gråbrödragatan. Dylika
önskningar äro besvärliga gäster, och jag skiljer mig från
dem så fort jag kan — för att mottaga de intressanta
främmande från Växjö och stiftet. Hvad jag har svårast att vänja
mig vid är bristen på fruntimmerssällskap, bildadt eller
fromt eller gladt; men så undviker jag också därigenom
många farligheter. —
Om nådigt afsked blir jag väl tvungen att snart anhålla
i Svenska akademien, till följd af sista valet*. Jag anser för
min undersåtliga plikt att lämna åtminstone mitt rum åt de
flera ännu obefordrade och vittra statsråden, t. ex.
excellenserna Cederström och Rosenblad, samt hofkansleren
Schul-zenheim, som redan förut har så många andra ordnar. Man
har redan förut klandrat de många band, som läggas på
vitterheten; men de blå banden måste vara verkliga
förbind-ningsband, nödvändiga för poesiens och vältalighetens
dödkött, hvars stora lasarett är Svenska akademien. Jag gaf mig
till freds vid Valerii val. . . Men hvad herr grefve Wirsén
angår, så måste jag erkänna, att saken förargat mig. Påfvarne
och Rosenblad anklagas för nepotism, men Svenska
akademien går en alldeles motsatt väg. När hon uppsöker en
* Invalet af statsrådet grefve G. Fr. af Wirsén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
