Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så var det, ja! Och detta galleri
bör jag i morgon nogare betrakta.
När hon bredvid mig går — hvad ser jag annat?
Fäller igen förhänget och begifver sig till det på motsatta väggen.
Hvad inom denna förlåt göms — därom
jag ingen aning har — och likafullt
en het, högt klappande beklämning trycker
mitt bröst, då jag i sidentyget fattar . . .
Men är jag ej mer yr än någon kvinna
i min nyfikenhet? Kanske — o himmel!
hon själf — hon själf där inne är — och då
hvad skall hon mena om sin gäst, som fräckt
ofredar hennes hvila . . .
Studsar tillbaka.
Hennes hvila?
Han dröjer tvehågsen.
Men detta siden är så tunt, så fin
min hörsel, att jag skulle här förnimma
hvart drag af andedräkt, om än så lätt,
ifall en varelse därinne vore!
Tvärtom ett sakta sorlande jag hör
liksom af vatten, men så lågt, att knappt
det märkbart är — och någonting jag skönjer,
ett altar likt, som höjer sig bland flammor
af sällsam egenskap — fastän i brytning
förhängets hinder alla föremål
förvirrar och med ljusgrön skymning höljer.
Fort då, var djärf! Ett slags kapell det är,
helt sannolikt till Amors dyrkan —
Zefyr,
som nyss från parksidan inkommit med Spinarosa, obemärkt af den
i framåtböjd ställning lutande Astolf, slår honom nu på axeln.
Troligt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
